Om den icke-existerande systemkollapsen

Det är länge sedan jag skrev nånting här. Inte för att uppslag har saknats, men för att jag haft enormt mycket annat att göra sedan förra våren. Bland annat husköp, vedhuggning, fiske, bokskrivande och mitt dagliga jobb i mjukvaruindustrin har tagit en hel del tid. Jag har fått trappa ner på min forskning för att hinna med allting, och då fick även bloggandet stryka en del på foten. Man kan inte göra allt, och bor man på landet som jag gör numera, så tar även resor till och från jobbet en hel del tid.

Vad händer i preppingvärlden, då? Jo, glädjande nog har fler preppers börjat kommunicera på Twitter, och media uppmärksammar fenomenet mer och mer. Civil beredskap är inne, helt enkelt. Denna trend går att spåra i utvecklingen i vår omvärld och det faktum att svenskar tydligen är mindre curlade än man kan tro. Folk tar gärna tag i sin egen krisberedskap, och det är oerhört positivt.

Så till min huvudsakliga trendspaning idag, som föranledde detta inlägget: Ett ord som ofta upprepas i debatten är ”systemkollaps”. Det är ett oerhört allvarligt ord, om man tittar på vad det betyder. Om systemet kollapsar så är vi ju per definition i någon sorts SHTF-scenario där vår värld som vi känner den idag håller på att gå under. Men är vi då mitt i en systemkollaps?

Enligt min uppfattning, nej, det är vi absolut inte. Det finns fortfarande affärer att handla mat i, jobb att gå till, grundläggande trygghetssystem i det svenska samhället, vägar som fungerar och en massa annat som vi bara tar för givet. Jag håller helt med Fredrik Reinfeldt i hans tal härom dagen: Vi lever inte i kollapsens tid nu.

Det finns massor med fel, utmaningar och saker som behöver rättas till i vårt samhälle. Vi behöver integrera en massa nyanlända och hjälpa dem in i arbete och innanförskap, vi behöver förstärka landets totalförsvar (vilket inbegriper utöver det militära försvaret även civilt, ekonomiskt och psykologiskt försvar), vi behöver höja polisers, lärares och sjukvårdspersonals löner och förbättra deras arbetssituationer och vi har en bostads- och skuldbubbla som riskerar att bli en stor tyngd för ekonomi om ingenting görs åt den, för att ta ett par exempel.

Allt detta är enormt viktigt. Men vi är fortfarande inte mitt i en systemkollaps. Det finns vatten i kranen och el i eluttagen. Skolbarnen har skolor  att gå till, de är inte utbombade av fientligt flyg. Folket svälter inte. Stora delar av vår befolkning har inte flytt från landet på grund av förföljelser och krig. Så ser det ut, i de länder där människor lever under vad som verkligen kan beskrivas som systemkollaps.

Vi kan – och MÅSTE – göra mer, på många håll, för att göra samhället bättre och mer motståndskraftigt mot kris, krig och avbrott i mat- och elförsörjning. Men vi lever inte i ett kollapsat system. Jag köper inte den beskrivningen. Att påstå att det nu pågår en systemkollaps är att antingen en gigantisk överdrift, en brist på realistiskt synsätt på samhället eller ett tecken på en defaitistisk världsbild där ”allting redan är förlorat” på grund av de utmaningar man ser.

Jag funderar ofta på vem som tjänar på att beskriva läget som en systemkollaps. Det är en hel del ganska mörka krafter som använder det ordet för att förstärka sin syn på världen och för att skrämma andra till att hålla med dem om deras världsbild. I förlängningen handlar alltså mycket av snacket om systemkollapsen från den typen av källor om ren propaganda. De som viftar mest med armarna om ”kollapsen” vill väldigt ofta skrämma oss in i sin världsbild. Jag, i alla fall, går inte på det.

Jag har spanat in en annan trend på sistone. Rent anekdotiskt så ser jag att de som är mest alarmistiska kring den påstådda kollapsen av samhället dessutom gärna kritiserar oss som är preppers. Finns det ett samband? Är dessa personer i realiteten de verkliga foliehattarna, eller är det bara så enkelt att de som viftar med armarna och skriker om att det pågår en systemkollaps inser att de själva kanske inte klarar en vecka med stängda affärer och ingen el?

Att hitta ett bra prepperboende

Jag har haft lite mycket att göra på sistone, därav har det inte blivit något bloggat på länge. Det som har snott mest av min tid är att jag har köpt hus, och flyttar in nu i sommar. Det har varit en hel del planerande, funderande och testande av tekniska lösningar.

När jag letat efter hus så har jag haft två strategier: Att leta efter sommarstuga som man kan ha som BOL, eller en avlägset belägen permanentbostad att ha som bug-home-location. Efter mycket letande föll valet på det andra alternativet. Så, vilka kriterier var det som låg bakom mitt husval, då? Nedan följer de viktigaste:

1) Långt bort från större vägar och samhällen, så att huset fungerar som BOL.

2) Egen brunn.

3) Bra läge för off-grid med solpaneler och/eller vind.

4) Närhet till natur, med allt vad naturen kan ge i matväg.

5) Långt från militära mål och kritisk infrastruktur som skulle kunna angripas vid en konflikt.

6) Max 1 timmes pendling till arbete och ”civilisation”.

7) Jordkällare.

8) Gott om förvaringsmöjligheter.

Till slut hittade jag detta, någonstans i Skåne. Huset var i det närmaste perfekt för en prepper, och uppfyller alla ovanstående kriterier, och är samtidigt i perfekt skick. Jag flyttar om ett par veckor, så räkna med att det framöver kommer fler inlägg om just att preppa när man bor i hus på landsbygden.

 

Att preppa för det varmare halvåret

”Kallt och mörkt” är en beskrivning som kommer tillbaka gång på gång när man tänker sig en tillvaro utan elektrisk ström under en längre tid. Detta är väldigt sant i Sverige, då stora delar av året är just kallt och mörkt. Men vad ska man egentligen tänka på vid strömavbrott på sommaren?

En sak som vi får gott om på sommaren är insekter. Mygg biter oss, flugor sprider sjukdomar, och myror invaderar våra trädgårdar, uteplatser och hem. Därför är det bra att ha insektsspray, myrgift och myggstift i ett preppförråd. Skall man tänka som en prepper – att saker gärna får ha mer än ett användningsområde – så köper man ett par flaskor saft sötad med sötningsmedlet aspartam och använder till att hälla ut över myrornas gångar. Myrorna tror nämligen det är socker, men aspartamet är giftigt för dem. I allra värsta fall kan man ju dricka saften också, även om det personligen bär mig emot att dricka saft med syntetiska sötningsmedel. Inte för att jag är foliehatt, utan för att jag helt enkelt inte tycker det är lika gott som saft med riktigt socker.

Vad man dessutom bör tänka på är att mat förgås så mycket snabbare när det är varmt. Utan kylning blir tillagad mat och öppnade konservburkar fort dåliga. Tillaga därför inte mer än vad som äts upp, det är absolut inte värt risken att bli magsjuk i ett katastrofscenario.

I värmen växer också bakterier fortare även på golv och andra ytor. Att därför ha ordentligt med rengöringsmedel i sitt förråd är en självklarhet. Klorin är givet i ett preppförråd, eftersom det är kraftigt bakteriedödande, och kan hjälpa till att väga upp för brist på dålig tillgång till varmt vatten för städning.

Till sist, den ljusa årstiden arbetar för oss på en del sätt också. Solceller för att ladda batterier och små apparater som mobiltelefoner fungerar bättre i klart solsken, och kan användas under fler timmar på dygnet under sommarhalvåret. Vattnet i hav och sjöar är varmt, och det är lättare att hålla den personliga hygienen igång om man kan bada utomhus. Dessutom fryser man inte lika mycket (även om en sommarnatt kan vara nog så kall), och man använder upp mindre batterier i sina ficklampor.

Så, ut med er och köp lite sån där saft med fulsötningsmedel i, lite insektsspray, klorin och ett par säckar grillkol, och varför inte ett par solceller, när ni ändå skall shoppa? Det är snart sommar, ju!

 

Att göra sin preppmat godare

Jag var ute och fiskade härom dagen. Till lunch åt jag en påse med torrmat som jag hade med mig ut på turen. När man är ute och äter i naturen blir den mesta mat godare, men jag tyckte verkligen det saknades något. Det var helt enkelt inte speciellt spännande mat. Så jag plockade fram min lilla kryddburk med chiliflakes och salt. Det hjälpte.

Detta stämmer tyvärr in på ganska mycket torrmat och konservmat. Den är helt enkelt anpassad för att alla skall kunna äta den. Den företagsamme preppern ser dock till att råda bot på smaklösheten i konserverna. Att ha lite kryddor, socker, såser, soya, salt och peppar i sitt preppförråd hjälper långt. Fördelen med den sortens matvaror är att de ofta har väldigt lång hållbarhet, ibland flera år. Salt kan man, om det lagras fuktfritt, i princip lagra för alltid.

Kom även ihåg att kryddor fungerar som konserveringsmedel i vissa fall. Genom saltning kan man konservera kött och fisk, vilket kan bli nödvändigt att göra vid längre tid utan modern kylning. Flera metoder som vi idag ser som smaksättare eller tillagningsmetoder, till exempel syrning av grönsaker, gravning av lax och rökning av kött, charkuteriprodukter och fisk var ursprungligen konserveringsmetoder.

Den förberedde överlever. Den riktigt förberedde kan få i sig inte bara näringsrik, utan även smakrik kost i katastrofen.

Dehydrerat vatten, nu tillgängligt från USA

Från och med idag så kan man beställa dehydrerat vatten från USA. Det är det nystartade företaget Nanowater Solutions i staden Sucker i Alabama som forskat fram ett piller som man tillsätter ett par droppar vatten till, varvid pillret blir till tio liter rent dricksvatten.

Pillret fungerar genom att man lyckats att komprimera vattnets molekylära nanostruktur med modern BOGUS-teknik, och en större modell som kan fylla en hel swimmingpool är under utveckling.

Detta är en revolutionerande uppfinning för preppers världen över, helt klart. Nu behöver vatten inte längre vara någonting tungt att bära omkring på – man kan ha flera kubikmeter i en liten, behändig väska.

Det dehydrerade vattnet kommer att säljas i butik i Sverige from maj.

 

 

Fundera på vilken dag det är när detta publiceras. Fundera också på vad jag skrev om foliehattar och deras världsbild igår. ”Skojiga nyheter” som ovanstående används ofta i desinformationssyfte. Gå inte på dem, utan fundera en gång till. Den sunde preppern tar till sig fakta, inte påhittat strunt.

 

 

Preppers är inte foliehattar

Det finns alla sorters folk därute. Det finns folk som tror på en högre makt, det finns ateister, det finns de som mer eller mindre strikt håller sig till fakta och vetenskap, och sedan finns det en sort som tror på vad skit som helst de blir matade med, särskilt om det passar in i deras världsbild. Läsaren vet nog vilken sort jag menar. De som sällan kan precisera källan närmare än ”internet”.

I denna kategorin finner vi foliehattarna, eller mer korrekt konspirationsteoretikerna. Gemensamt för dessa är ofta att det finns, i deras värld, en illvilja från staten, kommunen, NATO, USA eller någon annan aktör som manifesterar sig i lögner, övergrepp och förtryck mot befolkningen. Konspirationsteoretikerna trollar gärna i kommentarsfält på bloggar, på Twitter och på andra forum, men kan sällan lägga fram verkliga fakta som stödjer deras teorier.

Är preppern en konspirationsteoretiker? Nej, absolut inte. Skillnaden mellan att preppa och att tro på statlig kontroll av hjärnvågor, att månlandningarna var fejkade (eller vad det nu är för dumheter) är gigantisk.

Prepperrörelsen, särskilt i Sverige, fokuserar först och främst starkt på kunskap. Att ta till sig fakta och vetenskap är en enormt viktig komponent i detta, och det gör de preppers jag kommit i kontakt med. Av de preppers jag känner till är majoriteten högintelligenta människor som kan ta till sig fakta och förstå den.

Vissa anser att preppern är konspirationsteoretiker på grund av scenarion som läggs fram i preppingdiskussioner. Man hör ibland argument som ”Kom igen, kalla kriget är slut, och vi har haft fred i 200 år!”, ”Solstormar händer inte på riktigt.” eller ”Jaha, zombieapokalyps, är det vad du tror på…?” Gemensamt för dessa är att de oftast är enormt enkla att slå hål på. Låt mig ta de tre som exempel.

När det gäller försvar och argumentet om 200 års fred, läs vad jag skrev härom dagen, när jag skrev om prepping som ett första steg till ett starkare försvar. Jag radade upp en lång lista av skribenter där. Som jag skrev då, den som är skeptisk bör ta till sig fakta innan man kommer med argumentet om den eviga freden och det eviga välståndet.

Solstormar händer på riktigt. Vi vet inte riktigt vad de skulle ställa till med i den moderna världen. Sist en riktigt stor sådan inträffade var 1859, och i vår moderna värld hade den säkerligen fått stora konsekvenser. Satelliter hade defintivt skadats, och konsekvenserna för elnätet och vår elberoende värld hade blivit svåra.

Avslutningsvis, zombieapokalypsen, då. Ja, jo, vissa preppers slänger sig med det uttrycket. Det används ofta av preppers som en metafor för en ospecifik katastrof. Jag vet ingen som tar sin prepping seriöst som tror att de kommer att hamna i Walking Dead. Faktum är att jag inte känner någon alls som tror på zombieapokalypsen på riktigt. Själv försöker jag att undvika att använda uttrycket, eftersom det sätter oss som preppar i en dålig dager, där vi riskerar att inte bli tagna på allvar.

Den förberedde överlever. I att vara förberedd ingår att förstå sin värld och att skaffa sig kunskap. Lyssna inte på foliehattarna, propagandatrollen och de som kritiserar prepping utifrån okunskap!

 

Silvertejp, en fantastisk uppfinning

Preppers över hela världen sjunger lovsånger över paracord, en flätad fallskärmslina som kan användas till allt möjligt. Paracord är en trevlig uppfinning i all ära, men det finns en annan pryl som jag tycker bör lyftas fram ännu mer som ett verktyg för neosurvivalisten: Silvertejpen.

Silvertejp är lätt att riva av med fingrarna, man behöver inte kniv eller sax, den är otroligt stark och vattentät. Det är inte någonting man skulle få för sig att bygga någonting permanent av, men som nödlösning och lagning av allt möjligt är den helt enormt bra. Därför bör alla förberedda hushåll ha ett par rullar hemma.

Om man vid ett strömavbrott har dragit igång sitt reservelverk, och kör det några timmar om dagen för att ladda saker och hålla nere temperaturen i frysen, så har man en sladd som går igenom bostaden. Silvertejpa den i golvet, så slipper man snubbla på den.

Har en plastdetalj på bilen spruckit när du är ute och kör, och du har 30 mil kvar tills du är framme? Silvertejp.

Är det mörkt, och du behöver hänga upp en campinglykta? Silvertejpa den i taket.

En bekant räddade livet på sin hund under en jakt för många år sedan. Hunden blev svårt riven av ett vildsvins betar. Han silvertejpade såret och körde direkt till en veterinär med hunden, som inte hade överlevt om han inte agerat, och om han inte haft den där rullen silvertejp i bilen.

Och så vidare. För den som ännu inte sett Mythbusters program om silvertejp (de har gjort två stycken), så se dem. De bygger en segelbåt av silvertejp. De bygger en bro av det, och går över den. De lyfter en bil med silvertejp. Det går att göra precis allt med denna underbara uppfinning!

Köp minst tre rullar silvertejp, lägg en i bilen, en i preppförrådet och en i garaget, verkstaden eller hobbyrummet. I det förberedda hushållet finns den alltid där, silvertejpen.

 

Att preppa för att motverka tristess

Vid ett större strömavbrott märker man fort hur beroende man är av el. Som jag tidigare varit inne på, så kommer man att behöva lösa problemen med att få ljus, värme och tillagning av mat. Men det finns fler saker som drivs av el. Stora delar av den moderna underhållningen får strykas. När det är strömavbrott finns det ingen tv, inga datorspel och ingen musik att lyssna på. Vad gör man då?

En batteri- eller vevdriven radio kan ge lite underhållning, och samtidigt ge information om omvärldsläget. Som jag tidigare nämnt så kommer myndigheterna att ge information via Sveriges Radio P4 om ett längre strömavbrott inträffar. Lär dig frekvensen som P4 sänder på där du är, så att du kan få del av den informationen.

Sällskapsspel av den gamla hederliga typen är också en tillgång om det inte finns modern underhållning. Sådana spel kan underhålla och hjälpa familjen att för en stund glömma problem och utmaningar, och är därmed en bra moralhöjare. Även korsord, sudoku och andra former av ”penna-och-papper-underhållning” är gångbara alternativ när man är utan ström. Varför inte lägga en sudoku-bok och en korsordstidning i preppförrådet?

Här vill jag även slå ett slag för vanliga hederliga tryckta böcker på papper. I den digitala världen konsumerar människor gärna media på en skärm, men tryckta böcker är och förblir viktiga, även om det inte är strömavbrott. Jag värdesätter som forskare och akademiker böcker och kunskap starkt, och förundras alltid när jag kommer hem till människor som till synes inte har en enda bok i sitt hem. Att sätta sig med ett exemplar av en god bok och låta sig hänryckas till en annan, fiktiv värld, eller läsa intressanta fakta om världen omkring sig, är en trevlig upplevelse såväl i icke-katastrofen som när strömmen har gått.

Även i en EDC kan man tillämpa principen om att ha med sig något som kan hjälpa en att döda lite tid. Skulle man sitta på ett tåg som stannat eller bli sittande insnöad på ett vandrarhem någonstans eller vad det nu är man råkat ut för kan det vara en stor nytta att ha med sig en bra bok, en kortlek eller den där korsordstidningen.

Strömavbrott och katastrofer – må de vara stora eller små –  är inte roliga upplevelser. Men det går att ha lite roligare i mörkret, om man ser till att tänka efter före.

 

Renhållning i katastrofen

Säg att det har gått 72 timmar av katastrofen. Man har ätit upp sitt grundförråd på papptallrikar, använt soppåsar som toalett och tvättat sig med våtservetter ett tag. Soporna börjar lägga sig på hög. Hemmet blir smutsigare och smutsigare, eftersom det inte går att städa på de sätt man är van vid med dammsugare och obegränsade mängder vatten. Vad gör man då?

När man inte längre har fungerande forcerad ventilation via fläktar, ont om vatten, ingen sophämtning och den där dammsugaren inte heller går att köra på grund av strömavbrottet, då är det dags att ta till lite andra metoder.

Renhållning i katastrofen är viktigt av två skäl: Det ena är att det är moralhöjande och ger en känsla av trygghet och normalitet att ha ordning i sin absoluta närhet när världen omkring en är i kaos. Det andra är att smittspridning är en realitet i miljöer där sopor inte tas om hand och vatten saknas. Magsjukdomar, parasitsjukdomar och andra otäckheter sprider sig lätt via vatten, insekter och dålig mat.

Preppern har alternativ till dammsugare. En hederlig gammaldags sopkvast och skyffel hjälper till med det värsta, det tar i och för sig längre tid än med en dammsugare, men det funkar. En microfibermopp som kan ta upp det värsta dammet utan att behöva vatten är också en bra idé att ha i det förberedda hemmet. Behöver man tvätta av golv, diskbänkar och liknande så använder man rengöringsmedel och ”gråvatten”, dvs vatten som inte behöver hålla drickbar kvalitet. Ta av det där vattnet du tappade upp i badkaret när katastrofen började, till exempel.

Soporna måste också tas om hand. Att elda upp så mycket som möjligt av soporna ger lite värme, samtidigt som man minimerar riskerna för att ohyra skall få fotfäste. En del sopor kan man dock bli tvungen att gräva ner i ett större krisscenario. Gräv då ner dem en bit från bostaden, om det går, för att slippa att hungriga råttor och andra skadedjur etablerar sig och hittar till matförrådet. Ordna gärna sophanteringen tillsammans med grannar och etablera en rutin för hur detta hanteras, så att alla i grannskapet slipper smittspridning. Om sopor grävs ner, markera platserna noga, så att sanering kan göras när (om) saker och ting ordnar upp sig.

Om man skall torka golv eller tvätta kläder är det bättre att göra det med varmt än med kallt vatten. Den som läst tidigare inlägg drar sig till minnes att en prepper inte låter något gå till spillo. Ett exempel på detta är att ha en kittel som tål öppen eld och en trefot att hänga den i. Då kan man passa på och kombinera kombinera eldande av sopor med värmning av vatten till tvätt och städning.

Den förberedde överlever. Den riktigt förberedde kan dessutom ha ett hyfsat städat hem (eller BOL) och rena kläder även efter ett par veckors skit i fläkten.

 

Det första lilla steget för ett starkare försvar

Vi är många som är överens om att det är hög tid att vi får ett starkare försvar. Men vad många inte reflekterar över är att försvar är så mycket mer än bara det militära försvaret. Begreppet totalförsvar förekom flitigt under det förra kalla kriget. Inom begreppet totalförsvar inryms förutom det militära även bland annat det civila försvaret, förmågan för det civila samhället att klara katastrofer och krig. Det civila försvaret handlar om försörjning av mat och förnödenheter, om trygghet och ett fungerande samhälle för civilbefolkningen.

Därför vill jag argumentera för att prepping är ett sätt att på gräsrotsnivå göra någonting konkret för att i detta nu stärka vårt civila försvar, och därigenom att stärka totalförsvaret. Varje individ eller familj som är väl förberedd på att krig eller katastrof kan inträffa innebär en avlastning för det civila försvaret. För var och en som stannar upp, reflekterar över det hela och tänker igenom sin egen krisberedskap så vinner vårt totalförsvar styrka.

Det är egentligen en enkel ekvation. Om alla, eller nästan alla, har ett förråd hemma så frigörs mer resurser till andra, inkluderat till vårt militära försvar. Den som besitter prepperns kunskaper kan dela med sig av dem, och på så sätt hjälpa andra att klara en kris bättre. Individuellt engagemang leder till samhällsengagemang, och det leder i sin tur till en starkare folkförankring av vårt totalförsvar. Att engagera sig i det organiserade totalförsvaret blir så mycket intressantare och enklare för den som har tagit steget att se över och tänka igenom sin egen beredskap. På så sätt vinner vi alla på prepping, och på så sätt kan vi driva Sverige i rätt riktning. Vi behöver inte en massa politiskt käbbel och postmodernistiskt tjafs, vi behöver enighet och beredskap. Vi behöver den där beredskapen nu.

Läs vad de kloka bloggarna, debattörerna och skribenterna skriver om försvars- och säkerhetspolitik. Läs vad Wiseman, Skipper, Amanda Wollstad, Annika Nordgren Christensen och många fler skriver i bloggar, på Twitter och i gammelmedia om försvaret. Läs Oscar Jonssons och Johan Wiktorins vassa analyser av Rysslands förmågor och krigföring. Se också till att läsa Midvintermörker och Midsommargryning av Lars Wilderäng och den gamla klassiska trilogin Operation Garbo som kom i nyutgåva för inte så länge sedan.

Tar man till sig summan av dessa budskap så är det ganska enkelt att komma till följande slutsats:

Mer än någonsin sedan det förra kalla kriget behöver vi som folk stå enade för ett starkt försvar. Vi behöver dessutom som land stå sida vid sida med övriga länder i Europa och västvärlden och vara beredda att stå upp för våra värderingar, våra politiska friheter, våra mänskliga rättigheter och vårt sätt att leva.

Man kan faktiskt ta det där första lilla steget redan idag, genom att köpa en extra konservburk och stoppa den längst in i skafferiet för att ha något att äta om den där berömda skiten skulle träffa fläkten. När man gör det, så tar man också ställning för allas vår beredskap.

Så enkelt är det nämligen att ta ett första litet personligt steg framåt, för att bidra till återupprättandet av den där totalförsvarstanken!