Att preppa för att motverka tristess

Vid ett större strömavbrott märker man fort hur beroende man är av el. Som jag tidigare varit inne på, så kommer man att behöva lösa problemen med att få ljus, värme och tillagning av mat. Men det finns fler saker som drivs av el. Stora delar av den moderna underhållningen får strykas. När det är strömavbrott finns det ingen tv, inga datorspel och ingen musik att lyssna på. Vad gör man då?

En batteri- eller vevdriven radio kan ge lite underhållning, och samtidigt ge information om omvärldsläget. Som jag tidigare nämnt så kommer myndigheterna att ge information via Sveriges Radio P4 om ett längre strömavbrott inträffar. Lär dig frekvensen som P4 sänder på där du är, så att du kan få del av den informationen.

Sällskapsspel av den gamla hederliga typen är också en tillgång om det inte finns modern underhållning. Sådana spel kan underhålla och hjälpa familjen att för en stund glömma problem och utmaningar, och är därmed en bra moralhöjare. Även korsord, sudoku och andra former av ”penna-och-papper-underhållning” är gångbara alternativ när man är utan ström. Varför inte lägga en sudoku-bok och en korsordstidning i preppförrådet?

Här vill jag även slå ett slag för vanliga hederliga tryckta böcker på papper. I den digitala världen konsumerar människor gärna media på en skärm, men tryckta böcker är och förblir viktiga, även om det inte är strömavbrott. Jag värdesätter som forskare och akademiker böcker och kunskap starkt, och förundras alltid när jag kommer hem till människor som till synes inte har en enda bok i sitt hem. Att sätta sig med ett exemplar av en god bok och låta sig hänryckas till en annan, fiktiv värld, eller läsa intressanta fakta om världen omkring sig, är en trevlig upplevelse såväl i icke-katastrofen som när strömmen har gått.

Även i en EDC kan man tillämpa principen om att ha med sig något som kan hjälpa en att döda lite tid. Skulle man sitta på ett tåg som stannat eller bli sittande insnöad på ett vandrarhem någonstans eller vad det nu är man råkat ut för kan det vara en stor nytta att ha med sig en bra bok, en kortlek eller den där korsordstidningen.

Strömavbrott och katastrofer – må de vara stora eller små –  är inte roliga upplevelser. Men det går att ha lite roligare i mörkret, om man ser till att tänka efter före.

 

Renhållning i katastrofen

Säg att det har gått 72 timmar av katastrofen. Man har ätit upp sitt grundförråd på papptallrikar, använt soppåsar som toalett och tvättat sig med våtservetter ett tag. Soporna börjar lägga sig på hög. Hemmet blir smutsigare och smutsigare, eftersom det inte går att städa på de sätt man är van vid med dammsugare och obegränsade mängder vatten. Vad gör man då?

När man inte längre har fungerande forcerad ventilation via fläktar, ont om vatten, ingen sophämtning och den där dammsugaren inte heller går att köra på grund av strömavbrottet, då är det dags att ta till lite andra metoder.

Renhållning i katastrofen är viktigt av två skäl: Det ena är att det är moralhöjande och ger en känsla av trygghet och normalitet att ha ordning i sin absoluta närhet när världen omkring en är i kaos. Det andra är att smittspridning är en realitet i miljöer där sopor inte tas om hand och vatten saknas. Magsjukdomar, parasitsjukdomar och andra otäckheter sprider sig lätt via vatten, insekter och dålig mat.

Preppern har alternativ till dammsugare. En hederlig gammaldags sopkvast och skyffel hjälper till med det värsta, det tar i och för sig längre tid än med en dammsugare, men det funkar. En microfibermopp som kan ta upp det värsta dammet utan att behöva vatten är också en bra idé att ha i det förberedda hemmet. Behöver man tvätta av golv, diskbänkar och liknande så använder man rengöringsmedel och ”gråvatten”, dvs vatten som inte behöver hålla drickbar kvalitet. Ta av det där vattnet du tappade upp i badkaret när katastrofen började, till exempel.

Soporna måste också tas om hand. Att elda upp så mycket som möjligt av soporna ger lite värme, samtidigt som man minimerar riskerna för att ohyra skall få fotfäste. En del sopor kan man dock bli tvungen att gräva ner i ett större krisscenario. Gräv då ner dem en bit från bostaden, om det går, för att slippa att hungriga råttor och andra skadedjur etablerar sig och hittar till matförrådet. Ordna gärna sophanteringen tillsammans med grannar och etablera en rutin för hur detta hanteras, så att alla i grannskapet slipper smittspridning. Om sopor grävs ner, markera platserna noga, så att sanering kan göras när (om) saker och ting ordnar upp sig.

Om man skall torka golv eller tvätta kläder är det bättre att göra det med varmt än med kallt vatten. Den som läst tidigare inlägg drar sig till minnes att en prepper inte låter något gå till spillo. Ett exempel på detta är att ha en kittel som tål öppen eld och en trefot att hänga den i. Då kan man passa på och kombinera kombinera eldande av sopor med värmning av vatten till tvätt och städning.

Den förberedde överlever. Den riktigt förberedde kan dessutom ha ett hyfsat städat hem (eller BOL) och rena kläder även efter ett par veckors skit i fläkten.

 

Det första lilla steget för ett starkare försvar

Vi är många som är överens om att det är hög tid att vi får ett starkare försvar. Men vad många inte reflekterar över är att försvar är så mycket mer än bara det militära försvaret. Begreppet totalförsvar förekom flitigt under det förra kalla kriget. Inom begreppet totalförsvar inryms förutom det militära även bland annat det civila försvaret, förmågan för det civila samhället att klara katastrofer och krig. Det civila försvaret handlar om försörjning av mat och förnödenheter, om trygghet och ett fungerande samhälle för civilbefolkningen.

Därför vill jag argumentera för att prepping är ett sätt att på gräsrotsnivå göra någonting konkret för att i detta nu stärka vårt civila försvar, och därigenom att stärka totalförsvaret. Varje individ eller familj som är väl förberedd på att krig eller katastrof kan inträffa innebär en avlastning för det civila försvaret. För var och en som stannar upp, reflekterar över det hela och tänker igenom sin egen krisberedskap så vinner vårt totalförsvar styrka.

Det är egentligen en enkel ekvation. Om alla, eller nästan alla, har ett förråd hemma så frigörs mer resurser till andra, inkluderat till vårt militära försvar. Den som besitter prepperns kunskaper kan dela med sig av dem, och på så sätt hjälpa andra att klara en kris bättre. Individuellt engagemang leder till samhällsengagemang, och det leder i sin tur till en starkare folkförankring av vårt totalförsvar. Att engagera sig i det organiserade totalförsvaret blir så mycket intressantare och enklare för den som har tagit steget att se över och tänka igenom sin egen beredskap. På så sätt vinner vi alla på prepping, och på så sätt kan vi driva Sverige i rätt riktning. Vi behöver inte en massa politiskt käbbel och postmodernistiskt tjafs, vi behöver enighet och beredskap. Vi behöver den där beredskapen nu.

Läs vad de kloka bloggarna, debattörerna och skribenterna skriver om försvars- och säkerhetspolitik. Läs vad Wiseman, Skipper, Amanda Wollstad, Annika Nordgren Christensen och många fler skriver i bloggar, på Twitter och i gammelmedia om försvaret. Läs Oscar Jonssons och Johan Wiktorins vassa analyser av Rysslands förmågor och krigföring. Se också till att läsa Midvintermörker och Midsommargryning av Lars Wilderäng och den gamla klassiska trilogin Operation Garbo som kom i nyutgåva för inte så länge sedan.

Tar man till sig summan av dessa budskap så är det ganska enkelt att komma till följande slutsats:

Mer än någonsin sedan det förra kalla kriget behöver vi som folk stå enade för ett starkt försvar. Vi behöver dessutom som land stå sida vid sida med övriga länder i Europa och västvärlden och vara beredda att stå upp för våra värderingar, våra politiska friheter, våra mänskliga rättigheter och vårt sätt att leva.

Man kan faktiskt ta det där första lilla steget redan idag, genom att köpa en extra konservburk och stoppa den längst in i skafferiet för att ha något att äta om den där berömda skiten skulle träffa fläkten. När man gör det, så tar man också ställning för allas vår beredskap.

Så enkelt är det nämligen att ta ett första litet personligt steg framåt, för att bidra till återupprättandet av den där totalförsvarstanken!

 

 

 

Att preppa för alla, även djuren

En lantbrukare är enligt lag ålagd att kunna ta hand om sina djur vid strömavbrott. Bonden måste kunna garantera mat, vatten och välstånd för sina djur, även i en krissituation. Detta moraliska och faktiskt även juridiska ansvar har faktiskt alla djurägare. Idag handlar det om att preppa för djuren.

Det är viktigt att preppa inte bara för människorna, utan även för våra fyrbenta vänner. Katter och hundar skall även de ha mat och vatten när det finns ont om resurser, och detta tänker kanske inte alla på. Den som läst Lars Wilderängs lysande bok Stjärnklart vet att även djurens resurssituation kan ställas på sin spets i katastrofen.

Vad skall man då konkret göra? Mat och vatten behöver våra djur precis som människorna, och att dimensionera sitt vattenförråd även för de fyrbenta är en av de saker man ska tänka på. Att ha ett par extra säckar hund- eller kattmat hemma är en självklarhet för preppern med husdjur. Just katter kan man med fördel ha tonfisk till i sitt lager, eftersom konserverad tonfisk dels håller länge, dels så kan människor också äta det. Till hundar kan man ha ett lager med andra typer av köttkonserver. Tänk bara på att katter och hundar inte skall ha för salt mat, det är inte bra för deras njurar.

Vid en längre katastrof är det tänkbart, och till och med önskvärt, att husdjuren hjälper till att hålla råttor och möss borta. Efter en tid utan sophämtning kommer råttor, möss och även as- och sopätande fåglar att ta sig till platser där det finns människor, och risken finns att katten eller hunden får i sig parasiter. Se därför till att ha både loppschampoo och avmaskningsmedel i djurens del av förrådet.

Att hålla efter råttor och möss är inte den enda tillgången husdjuren utgör i katastrofen. Alla som har eller har haft hund vet att en hund är den bästa vakten man kan ha. En hund fungerar dessutom avskräckande mot den som är ute efter att plundra och stjäla, och kan vara en livförsäkring i katastrofen.

Sist, men inte minst: Om du måste lämna bostaden och bege dig till din BOL eller på annat sätt sätta dig i säkerhet, se till att ha transportboxar till alla djuren i hemmet som behöver det. Jag känner kattägare som har tre-fyra katter men bara en transportbox. Det är dålig prepping.

Ta hand om era djur därute, och kom ihåg att man är ansvarig för deras välbefinnande även den dagen det inte finns affärer som är öppna.

Grejorna i fickorna och i ryggsäcken

En prepper har inte alla sina grejor i ett förråd hemma i källaren. En del grejor har man med sig dagligen. Det är de där sakerna man har i sin väska och sina fickor. Prepperslangen för detta är EDC, en förkortning för EveryDay Carry. En variant på EDC är en GHB, eller Get Home-Bag, en väska med saker man kan behöva för att kunna ta sig hem i en kris.

Precis som med min övriga prepping tar jag detta på allvar, men försöker att inte göra en för stor grej av det. Jag har träffat på preppers som har enormt avancerade EDC-kit med sig dagligen, själv har jag en väldigt enkel uppsättning grejor. En EDC är inte bara ett stöd i en krissituation, den är framför allt ett stöd i vardagen. Jag utgår nedan ifrån min egen EDC och vad jag brukar ha med mig cirka dagligen förutom nycklar, plånbok, telefon och en liten slimmad laptop.

Först och främst är det vettigt att välja en väska med massor av fickor och utrymmen att ha grejorna i. Jag kör med en laptopryggsäck från Targus, som har gott om fickor och utrymmen. Här är det smaken som avgör helt och hållet. En del preppers föredrar en axelväska, vissa vill ha en ryggsäck. I mitt fall så har jag rest en hel del med väskan också, och den är praktisk att ha dator och två dagars ombyte i när man är på en kortare resa.

Vad är det då man skall ha i den där väskan?

En ficklampa är bra att ha. Jag har två. En ficklampa av lite bättre kvalitet, och en billig, enkel som jag köpte på rea på Jula i höstas när de sålde ut helt OK lampor för 10 kr. Båda två går på vanliga AAA-batterier, vilket betyder att de extrabatterier som också ligger i väskan passar till båda lamporna.

Penna och papper. Jag är forskare på deltid och har ett traditionellt kontorsjobb annars, och att kunna skriva anteckningar när jag sitter och läser vetenskap är viktigt för mig. Man kan också behöva skriva ner vägbeskrivningar, telefonnummer, mailadresser osv, varför papper och en bra penna är givet i en EDC.

Ett multiverktyg är trevligt att ha med sig. Man vet aldrig vad man kan behöva det till. Att tänka på här är att ett multiverktyg kan betraktas som brott mot knivlagen, men om man har ett sådant med kort (6-7 cm) knivblad och ser till att ha verktyget nerpackat ordentligt i väskan så bör det inte vara några problem att ha det med sig. Gå för all del dock inte på krogen eller till andra platser där man uttryckligen totalförbjuder knivar med multiverktyget i väskan.

Enklare första hjälpen-kit. Min egen största brist i min prepping är otroligt gamla kunskaper i första hjälpen, vilket jag behöver åtgärda, men att ha lite plåster, enklare förband och värktabletter med sig är en bra idé i alla fall.

Möjligheten att ladda sina apparater. Nätadapter till eventuell dator, platta och telefon är viktigt. Väldigt många glömmer lätt detta idag, trots att telefoner och andra prylar med en display formligen slukar energi. För den som inte kommer åt eluttag enkelt under dagen, eller som måste vara på språng med sina prylar, rekommenderas att skaffa en powerbank. Med en sådan så kan man ladda telefonen eller plattan medan den ligger i väskan eller i fickan.

En foliefilt. Foliefiltar eller ”space blankets” kan man köpa billigt lite här och var, de kostar oftast inte mer än 20-30 kr. En sådan är guld värd om man t ex blir sittande på ett kallt tåg som fått stopp, eller om man blir tvungen att övernatta i sin bil.

Mat och vatten. Eftersom vi talar prepping i miniformat här, så kan detta vara så enkelt att man bara har med sig en liten vattenflaska och ett par chokladbitar eller en banan. Att få lite extra vätska och näring i sig om man blir sittande på tåget eller i bilen är enormt moralhöjande.

Naturligtvis kan man variera och lägga till saker i oändlighet. Det här var några exempel från min egen EDC, och precis som med all annan prepping så skall man utgå från sina egna behov och från hur man kommer att spendera sin dag. Poängen är att styra upp sitt tänkande, så att man i förväg har funderat igenom vad man kan behöva under dagen. Att stå där och komma på att man inte har en laddare till telefonen med sig när man har 5% batteri kvar är liksom inte ett alternativ.

Igen är det värt att nämna att prepping inte behöver vara en materialsport och behöver inte vara svindyrt. Jag försöker låta bli att ge gratisreklam här på bloggen, så jag tänker inte rada upp inköpsställen. Däremot så kan jag råda den som bygger upp en EDC att köpa billigare, enklare modeller av saker till att börja med,  för att sedan vid behov byta upp sig till märkesgrejor.

 

Vatten

Vatten ger liv. Utan vatten hade inte livet på jorden som vi känner det inte existerat alls, eftersom hela biokemin är baserad på vatten. Preppern behöver vatten, precis som allt annat som lever. Det här inlägget summerar ett par konkreta tips kring vatten. Hur man skaffar det, hur man lagrar det och hur man renar det. En del tips här är sammanfattningar av saker jag skrivit tidigare.

Det enklaste sättet att lösa vattenfrågan är att lagra rent, pålitligt vatten i förväg. Mitt förråd är dimensionerat till lite drygt 7 liter per person och dygn, plus någon liter per dygn till de två katterna i hushållet. Detta är mer än vad man verkligen behöver om man ransonerar hårt, men jag vill dels inte behöva snåla för mycket, dels är det bra att kunna dela med sig om det skulle behövas.

När man lagrar vatten behöver man någon sorts behållare. Dunkar är bra att lagra vatten i, och det jag (och en stor del av Sveriges preppers) använder är Biltemas 10-litersdunkar. Dessa är billiga, stapelbara och en 10-litersdunk är inte lika otymplig att bära eller flytta på som större dunkar. En frisk vuxen bär lätt två stycken. Om man skall stapla Biltemas dunkar skall man tänka på att inte stapla mer än tre på höjden, och att inte lägga något tungt på de staplade dunkarna. De knycklas annars lätt ihop och kan börja läcka. Vktigt är att dunkarna står mörkt, gärna något kallare än normal rumstemperatur, och att man byter ut vattnet cirka två gånger per år. Ett sätt för att få rutin på detta är att byta allt vatten t ex vid jul och midsommar.

Nästa grej man kan göra när det gäller vattenförsörjning är att agera så snart det blir strömavbrott. När strömmen går, så sjunker trycket i ledningarna efter en tid, eftersom reservkraften till pumpsystemen kommer att ta slut. Fram till dess finns det vatten i kranen. Tappa badkaret fullt med kallt vatten. Glöm inte heller spoltanken på toaletten, den innehåller också vatten. Spola inte ut det, utan ha det som en sista reserv.

Vatten som man lagrat på det viset i badrummet skall man, precis som med vatten som man tar ute i naturen, inte ta för att vara drickbart bara för att det är klart. De farliga mikroorganismerna som finns i vatten syns inte, och man kan bli rejält sjuk av dem. Jag har varit långt uppe i bergen i Indien och blivit sjuk av dåligt vatten en gång. Tro mig, det är inte roligt. Lyckligtvis hade jag lämplig medicin med mig den gången. (Bredspektrumantibiotika med även amöbadödande egenskaper.)

Vatten som man inte kan lita på skall renas. I bästa fall har man ett bra vattenfilter, om inte så skall vattnet kokas, eller så kan man använda vattenreningstabletter. Helst både kokning/rening och filtrering, men kom ihåg att vatten skall koka upp ordentligt och koka i minst tre minuter för att mikroorganismerna säkert skall dö.

På tal om vattenfilter: Större vattenfilter för långvarigt bruk kan vara en lämplig investering för en BOL, men för vardagsprepperns behov räcker förmodligen ett enklare vattenfilter och ett förråd av dunkar med vatten. Jag har ännu inte hittat ett filter som passar mina BOL-alternativ bra, så jag avvaktar lite med inköp själv. Jag har än så länge endast ett enkelt LifeStraw-filter, men det är ju tänkt att man skall dricka genom, inte att man skall filtrera större mängder vatten genom det. Enligt uppgifter jag fick härom dagen så skall Sawyers liknande filter, det som liknar LifeStraw vara ännu bättre på att filtrera bort sjukdomsalstrande mikroorganismer från vattnet.

 Ta aldrig risker med dåligt vatten. Se till att det vatten du dricker och lagar mat på i en krissituation är rent. Magsjukdomar är en av de vanligaste orsakerna till död och lidande vid större katastrofer, det ser vi dagligen i vår värld.

Om prepperetik och preppermoral

Etik och moral är för mig viktiga koncept. Jag är uttalad ateist och tror inte på en högre makt, däremot har jag vad som brukar kallas kristna värderingar, eller om vi skall vara lite mer sekulära, västerländska värderingar. Detta innebär bland annat att jag tror på att man skall försöka vara en god människa och kunna stå för vad man gör och har gjort och att man har ett moraliskt ansvar för sina handlingar.

Vad består då dessa värderingar av konkret, för mig som prepper?

Det allra viktigaste är att alla människor förtjänar att överleva en katastrof. Varje människa som inte klarar katastrofen är en tragedi. Att vi alla är så förberedda som möjligt ger så bra odds för så många som möjligt. Detta var en stor anledning till att jag startade bloggen. Kan jag få andra att tänka över sin beredskap, så har jag kanske hjälpt till att bättra på oddsen för någon.

Nummer två på min lista är att alla skall hjälpas om förutsättningarna finns. Det är aldrig acceptabelt att inte hjälpa eller ingripa när andra människor far illa och man har möjlighet att göra någonting. Detta dras till sin spets i katastrofsituationer och blir till en vattendelare mellan den som verkligen bryr sig om andra och den fege egoisten. Jag är stor och stark nog och har tillräcklig förmåga bakom pannbenet för att stå upp mot åtminstonde en del av de faror som hotar den som är svag och utsatt. Det har jag gjort förr, och det skulle jag göra i en katastrof också.

Den tredje och sista komponenten i min preppermoral är att om katastrofen kommer, hålla på den etik och moral jag har i icke-katastrofen. Jag stjäl och plundrar inte idag, och i katastrofsituationen är det ingenting jag har tänkt göra heller. En liten andel ”preppers” förbereder sig på möjligheten att stjäla t ex mat vid behov, men vad är man för sorts människa om man redan i icke-katastrofen tänker sådana tankar? Ja, jag skriver ”preppers” med citattecken där. Sådana människor är inte verkliga preppers i mina ögon.

Notera att det inte är tillåtet på något sätt, vare sig moraliskt eller juridiskt, att bete sig som ett svin eller en bandit under en större kris eller ett krig. Tvärt om. Det är precis då våra värderingar är som mest viktiga, för den som då glömmer sina värderingar blir en del av katastrofen snarare än att vara en del av vägen ur den.

Kom ihåg att svensk lag fortfarande gäller på svenskt territorium oavsett hur mycket skit som regnar ner från himlen. Svensk lag gäller även på eventuellt ockuperat territorium under ett krig.