Att preppa för alla, även djuren

En lantbrukare är enligt lag ålagd att kunna ta hand om sina djur vid strömavbrott. Bonden måste kunna garantera mat, vatten och välstånd för sina djur, även i en krissituation. Detta moraliska och faktiskt även juridiska ansvar har faktiskt alla djurägare. Idag handlar det om att preppa för djuren.

Det är viktigt att preppa inte bara för människorna, utan även för våra fyrbenta vänner. Katter och hundar skall även de ha mat och vatten när det finns ont om resurser, och detta tänker kanske inte alla på. Den som läst Lars Wilderängs lysande bok Stjärnklart vet att även djurens resurssituation kan ställas på sin spets i katastrofen.

Vad skall man då konkret göra? Mat och vatten behöver våra djur precis som människorna, och att dimensionera sitt vattenförråd även för de fyrbenta är en av de saker man ska tänka på. Att ha ett par extra säckar hund- eller kattmat hemma är en självklarhet för preppern med husdjur. Just katter kan man med fördel ha tonfisk till i sitt lager, eftersom konserverad tonfisk dels håller länge, dels så kan människor också äta det. Till hundar kan man ha ett lager med andra typer av köttkonserver. Tänk bara på att katter och hundar inte skall ha för salt mat, det är inte bra för deras njurar.

Vid en längre katastrof är det tänkbart, och till och med önskvärt, att husdjuren hjälper till att hålla råttor och möss borta. Efter en tid utan sophämtning kommer råttor, möss och även as- och sopätande fåglar att ta sig till platser där det finns människor, och risken finns att katten eller hunden får i sig parasiter. Se därför till att ha både loppschampoo och avmaskningsmedel i djurens del av förrådet.

Att hålla efter råttor och möss är inte den enda tillgången husdjuren utgör i katastrofen. Alla som har eller har haft hund vet att en hund är den bästa vakten man kan ha. En hund fungerar dessutom avskräckande mot den som är ute efter att plundra och stjäla, och kan vara en livförsäkring i katastrofen.

Sist, men inte minst: Om du måste lämna bostaden och bege dig till din BOL eller på annat sätt sätta dig i säkerhet, se till att ha transportboxar till alla djuren i hemmet som behöver det. Jag känner kattägare som har tre-fyra katter men bara en transportbox. Det är dålig prepping.

Ta hand om era djur därute, och kom ihåg att man är ansvarig för deras välbefinnande även den dagen det inte finns affärer som är öppna.

Grejorna i fickorna och i ryggsäcken

En prepper har inte alla sina grejor i ett förråd hemma i källaren. En del grejor har man med sig dagligen. Det är de där sakerna man har i sin väska och sina fickor. Prepperslangen för detta är EDC, en förkortning för EveryDay Carry. En variant på EDC är en GHB, eller Get Home-Bag, en väska med saker man kan behöva för att kunna ta sig hem i en kris.

Precis som med min övriga prepping tar jag detta på allvar, men försöker att inte göra en för stor grej av det. Jag har träffat på preppers som har enormt avancerade EDC-kit med sig dagligen, själv har jag en väldigt enkel uppsättning grejor. En EDC är inte bara ett stöd i en krissituation, den är framför allt ett stöd i vardagen. Jag utgår nedan ifrån min egen EDC och vad jag brukar ha med mig cirka dagligen förutom nycklar, plånbok, telefon och en liten slimmad laptop.

Först och främst är det vettigt att välja en väska med massor av fickor och utrymmen att ha grejorna i. Jag kör med en laptopryggsäck från Targus, som har gott om fickor och utrymmen. Här är det smaken som avgör helt och hållet. En del preppers föredrar en axelväska, vissa vill ha en ryggsäck. I mitt fall så har jag rest en hel del med väskan också, och den är praktisk att ha dator och två dagars ombyte i när man är på en kortare resa.

Vad är det då man skall ha i den där väskan?

En ficklampa är bra att ha. Jag har två. En ficklampa av lite bättre kvalitet, och en billig, enkel som jag köpte på rea på Jula i höstas när de sålde ut helt OK lampor för 10 kr. Båda två går på vanliga AAA-batterier, vilket betyder att de extrabatterier som också ligger i väskan passar till båda lamporna.

Penna och papper. Jag är forskare på deltid och har ett traditionellt kontorsjobb annars, och att kunna skriva anteckningar när jag sitter och läser vetenskap är viktigt för mig. Man kan också behöva skriva ner vägbeskrivningar, telefonnummer, mailadresser osv, varför papper och en bra penna är givet i en EDC.

Ett multiverktyg är trevligt att ha med sig. Man vet aldrig vad man kan behöva det till. Att tänka på här är att ett multiverktyg kan betraktas som brott mot knivlagen, men om man har ett sådant med kort (6-7 cm) knivblad och ser till att ha verktyget nerpackat ordentligt i väskan så bör det inte vara några problem att ha det med sig. Gå för all del dock inte på krogen eller till andra platser där man uttryckligen totalförbjuder knivar med multiverktyget i väskan.

Enklare första hjälpen-kit. Min egen största brist i min prepping är otroligt gamla kunskaper i första hjälpen, vilket jag behöver åtgärda, men att ha lite plåster, enklare förband och värktabletter med sig är en bra idé i alla fall.

Möjligheten att ladda sina apparater. Nätadapter till eventuell dator, platta och telefon är viktigt. Väldigt många glömmer lätt detta idag, trots att telefoner och andra prylar med en display formligen slukar energi. För den som inte kommer åt eluttag enkelt under dagen, eller som måste vara på språng med sina prylar, rekommenderas att skaffa en powerbank. Med en sådan så kan man ladda telefonen eller plattan medan den ligger i väskan eller i fickan.

En foliefilt. Foliefiltar eller ”space blankets” kan man köpa billigt lite här och var, de kostar oftast inte mer än 20-30 kr. En sådan är guld värd om man t ex blir sittande på ett kallt tåg som fått stopp, eller om man blir tvungen att övernatta i sin bil.

Mat och vatten. Eftersom vi talar prepping i miniformat här, så kan detta vara så enkelt att man bara har med sig en liten vattenflaska och ett par chokladbitar eller en banan. Att få lite extra vätska och näring i sig om man blir sittande på tåget eller i bilen är enormt moralhöjande.

Naturligtvis kan man variera och lägga till saker i oändlighet. Det här var några exempel från min egen EDC, och precis som med all annan prepping så skall man utgå från sina egna behov och från hur man kommer att spendera sin dag. Poängen är att styra upp sitt tänkande, så att man i förväg har funderat igenom vad man kan behöva under dagen. Att stå där och komma på att man inte har en laddare till telefonen med sig när man har 5% batteri kvar är liksom inte ett alternativ.

Igen är det värt att nämna att prepping inte behöver vara en materialsport och behöver inte vara svindyrt. Jag försöker låta bli att ge gratisreklam här på bloggen, så jag tänker inte rada upp inköpsställen. Däremot så kan jag råda den som bygger upp en EDC att köpa billigare, enklare modeller av saker till att börja med,  för att sedan vid behov byta upp sig till märkesgrejor.

 

Vatten

Vatten ger liv. Utan vatten hade inte livet på jorden som vi känner det inte existerat alls, eftersom hela biokemin är baserad på vatten. Preppern behöver vatten, precis som allt annat som lever. Det här inlägget summerar ett par konkreta tips kring vatten. Hur man skaffar det, hur man lagrar det och hur man renar det. En del tips här är sammanfattningar av saker jag skrivit tidigare.

Det enklaste sättet att lösa vattenfrågan är att lagra rent, pålitligt vatten i förväg. Mitt förråd är dimensionerat till lite drygt 7 liter per person och dygn, plus någon liter per dygn till de två katterna i hushållet. Detta är mer än vad man verkligen behöver om man ransonerar hårt, men jag vill dels inte behöva snåla för mycket, dels är det bra att kunna dela med sig om det skulle behövas.

När man lagrar vatten behöver man någon sorts behållare. Dunkar är bra att lagra vatten i, och det jag (och en stor del av Sveriges preppers) använder är Biltemas 10-litersdunkar. Dessa är billiga, stapelbara och en 10-litersdunk är inte lika otymplig att bära eller flytta på som större dunkar. En frisk vuxen bär lätt två stycken. Om man skall stapla Biltemas dunkar skall man tänka på att inte stapla mer än tre på höjden, och att inte lägga något tungt på de staplade dunkarna. De knycklas annars lätt ihop och kan börja läcka. Vktigt är att dunkarna står mörkt, gärna något kallare än normal rumstemperatur, och att man byter ut vattnet cirka två gånger per år. Ett sätt för att få rutin på detta är att byta allt vatten t ex vid jul och midsommar.

Nästa grej man kan göra när det gäller vattenförsörjning är att agera så snart det blir strömavbrott. När strömmen går, så sjunker trycket i ledningarna efter en tid, eftersom reservkraften till pumpsystemen kommer att ta slut. Fram till dess finns det vatten i kranen. Tappa badkaret fullt med kallt vatten. Glöm inte heller spoltanken på toaletten, den innehåller också vatten. Spola inte ut det, utan ha det som en sista reserv.

Vatten som man lagrat på det viset i badrummet skall man, precis som med vatten som man tar ute i naturen, inte ta för att vara drickbart bara för att det är klart. De farliga mikroorganismerna som finns i vatten syns inte, och man kan bli rejält sjuk av dem. Jag har varit långt uppe i bergen i Indien och blivit sjuk av dåligt vatten en gång. Tro mig, det är inte roligt. Lyckligtvis hade jag lämplig medicin med mig den gången. (Bredspektrumantibiotika med även amöbadödande egenskaper.)

Vatten som man inte kan lita på skall renas. I bästa fall har man ett bra vattenfilter, om inte så skall vattnet kokas, eller så kan man använda vattenreningstabletter. Helst både kokning/rening och filtrering, men kom ihåg att vatten skall koka upp ordentligt och koka i minst tre minuter för att mikroorganismerna säkert skall dö.

På tal om vattenfilter: Större vattenfilter för långvarigt bruk kan vara en lämplig investering för en BOL, men för vardagsprepperns behov räcker förmodligen ett enklare vattenfilter och ett förråd av dunkar med vatten. Jag har ännu inte hittat ett filter som passar mina BOL-alternativ bra, så jag avvaktar lite med inköp själv. Jag har än så länge endast ett enkelt LifeStraw-filter, men det är ju tänkt att man skall dricka genom, inte att man skall filtrera större mängder vatten genom det. Enligt uppgifter jag fick härom dagen så skall Sawyers liknande filter, det som liknar LifeStraw vara ännu bättre på att filtrera bort sjukdomsalstrande mikroorganismer från vattnet.

 Ta aldrig risker med dåligt vatten. Se till att det vatten du dricker och lagar mat på i en krissituation är rent. Magsjukdomar är en av de vanligaste orsakerna till död och lidande vid större katastrofer, det ser vi dagligen i vår värld.

Om prepperetik och preppermoral

Etik och moral är för mig viktiga koncept. Jag är uttalad ateist och tror inte på en högre makt, däremot har jag vad som brukar kallas kristna värderingar, eller om vi skall vara lite mer sekulära, västerländska värderingar. Detta innebär bland annat att jag tror på att man skall försöka vara en god människa och kunna stå för vad man gör och har gjort och att man har ett moraliskt ansvar för sina handlingar.

Vad består då dessa värderingar av konkret, för mig som prepper?

Det allra viktigaste är att alla människor förtjänar att överleva en katastrof. Varje människa som inte klarar katastrofen är en tragedi. Att vi alla är så förberedda som möjligt ger så bra odds för så många som möjligt. Detta var en stor anledning till att jag startade bloggen. Kan jag få andra att tänka över sin beredskap, så har jag kanske hjälpt till att bättra på oddsen för någon.

Nummer två på min lista är att alla skall hjälpas om förutsättningarna finns. Det är aldrig acceptabelt att inte hjälpa eller ingripa när andra människor far illa och man har möjlighet att göra någonting. Detta dras till sin spets i katastrofsituationer och blir till en vattendelare mellan den som verkligen bryr sig om andra och den fege egoisten. Jag är stor och stark nog och har tillräcklig förmåga bakom pannbenet för att stå upp mot åtminstonde en del av de faror som hotar den som är svag och utsatt. Det har jag gjort förr, och det skulle jag göra i en katastrof också.

Den tredje och sista komponenten i min preppermoral är att om katastrofen kommer, hålla på den etik och moral jag har i icke-katastrofen. Jag stjäl och plundrar inte idag, och i katastrofsituationen är det ingenting jag har tänkt göra heller. En liten andel ”preppers” förbereder sig på möjligheten att stjäla t ex mat vid behov, men vad är man för sorts människa om man redan i icke-katastrofen tänker sådana tankar? Ja, jag skriver ”preppers” med citattecken där. Sådana människor är inte verkliga preppers i mina ögon.

Notera att det inte är tillåtet på något sätt, vare sig moraliskt eller juridiskt, att bete sig som ett svin eller en bandit under en större kris eller ett krig. Tvärt om. Det är precis då våra värderingar är som mest viktiga, för den som då glömmer sina värderingar blir en del av katastrofen snarare än att vara en del av vägen ur den.

Kom ihåg att svensk lag fortfarande gäller på svenskt territorium oavsett hur mycket skit som regnar ner från himlen. Svensk lag gäller även på eventuellt ockuperat territorium under ett krig.

 

Bloggens innehåll

Tack igen till alla som givit trevlig feedback på det jag skrivit så här långt!

Jag har från många fått många bra förslag på vad bloggen bör innehålla framöver. De ämnen som kommer framöver involverar bland annat dessa:

  • Att hitta mat i naturen.
  • Recension av vevradio + lite tips kring den.
  • Recension av konservmat man kan hitta i handeln.
  • Prepperetik och preppermoral.
  • Att värma upp en lägenhet.
  • Torkning av kött och grönsaker.
  • Vakuumpackare som prepperpryl.
  • Att preppa för husdjuren.

Jag fick en fråga härom dag om hur länge jag tänkt hålla på, om detta var en ”tillfällig blogg” eller om jag tänkte fortsätta skriva kontinuerligt. Mitt svar på den är att jag vet inte. Som prepper är jag inte speciellt hardcore eller ”proffs” på det, det finns de som har hållit på betydligt längre och som kan mycket mer. Men mitt budskap är att jag fortsätter så länge jag tror jag har idéer och jag själv känner att jag kan bidra med någonting jag anser är vettigt.

 

Om att dra från stan

Många preppers har en eller flera ”bug-out locations”, BOL på prepperslang, dit de kan ta sig för att klara en längre kris. Idag handlar det om vad en BOL är och varför man har en.

För den som bor i en stad är en BOL närmast nödvändig. Vid ett längre krisscenario blir städerna allt farligare, och att efter den initiala krisen kunna ta sig i säkerhet är viktigt. Efter ett antal dygn utan el slutar avloppsystemen att fungera och sjukdomar sprids. Plundring startar, initialt av gäng och kriminella, men allteftersom tiden går kommer fler och fler hungriga, vanliga människor att delta i plundring. Till slut är staden ett kaos, och då är det bra att ha lämnat den.

En BOL är en säker plats där man kan överleva en längre kris. Det kan vara en sommarstuga, en fritidsbåt eller hemma hos familj eller vänner på landsbygden. Det kan till och med vara ens vanliga hem om man normalt sett jobbar i staden, men bor på landet. En BOL är av naturliga skäl placerad på landsbygden. Att ha flera, alternativa BOLs är en strategi som vissa preppers (jag själv inkluderad) har, för att kunna välja efter behov och utefter hur katastrofscenariot ser ut.

Vad utmärker då en bra BOL? Tillgång på hyfsat rent eller rent vatten som kan tas upp med handpump, utan el, är nödvändigt. Möjlighet att odla grönsaker och tillgång till fiske eller jakt är också plus, eftersom en BOL är en plats där man kan komma att stanna länge. Ett plus är reservaggregat för el, eller att BOL:en klarar sig helt utan el.

Man kan och bör förbereda förråd i sin BOL, många preppers gör detta, men de förråden ser delvis annorlunda ut än de man har i sitt vanliga katastrofförråd. Fröer, sättpotatis, fiskeutrustning och liknande är bra att ha i sitt BOL-förråd, förutom allt det där man har i sitt förråd i vanliga fall.

Att kunna ta sig till sin BOL är nödvändigt. Har man tillgång till ett fordon så är det förmodligen det bästa alternativet. Att då veta hur man tar sig till sin BOL utan elektroniska kartor, på mindre vägar, kan vara avgörande. Större vägar kan vara igensatta med flyende från staden, och kan vara minst lika farliga som staden i sig, om inte ännu farligare.

Alla behöver kanske inte en BOL, men för preppern som siktar in sig på att överleva en kris eller ett krig som kan ta månader är det en viktig komponent i den långsiktiga strategin för att överleva. Om man av olika anledningar själv måste stanna kvar för att man till exempel är involverad i räddningsinsatser, vård, försvar eller annan samhällsviktig verksamhet kan en BOL för familjen vara en trygghet som gör att man kan fokusera bättre på sitt jobb. Man vet att de nära och kära är i relativ trygghet, och detta orosmoment tas bort från ekvationen.

 

Skyddsrum

Ett av de scenarion som min egen prepping är inriktad på är risken för krig. Om vi skulle bli angripna av Ryssland, eller en kärnkrafts- eller industriolycka eller ett större terrorangrepp med massförstörelsevapen skulle inträffa, så kommer skyddsrum att bli högaktuella för skydd av befolkningen, särskilt i våra städer.

Det byggdes mängder med skyddsrum under det (förra) kalla kriget. Enligt Wikipedia skall det finnas hela 65000 stycken i Sverige, totalt med plats för sju miljoner personer. Vissa är stora anläggningar i våra större städer med plats för flera tusen personer, medan de allra flesta är mindre skyddsrum med plats för några tiotal eller något hundratal personer inrymda i källare i till exempel skolor, industrier och bostadshus. Med hjälp av sajten hittaskyddsrum.se kan du hitta ditt närmaste skyddsrum på en interaktiv karta.

Det har inte byggts nya skyddsrum i någon större omfattning sedan det förra kalla krigets slut, och vad få reflekterar över är hur de skyddsrum som finns ofta inte är i skick att användas idag. Luftfilter och annan utrustning saknas eller är för gammal, utrymmena används som förråd och deras funktion som skyddsrum har i många fall förfallit. Jag minns för dryga tjugo år sedan, när jag gick min grundutbildning på universitetet, hur skyddsrummen i källaren var fyllda från golv till tak med gammalt skrot. Det är beklagligt att se sådant. Ett skyddsrum är just ett skyddsrum, inte en soptipp.

Här kan många av läsarna slå ett slag för vår beredskap. Om du bor i ett flerbostadshus med ett skyddsrum som är i dåligt skick, kontakta din bostadsrättsförening eller hyresvärd och ställ krav på att det skall rustas upp till en nivå där det kan fungera igen. Erbjud dig att hjälpa till att göra det om du kan. Samma sak om dina barns skola, ditt universitet eller din arbetsplats har ett skyddsrum som är i behov av översyn.

Ställ krav på skyddsrummen! Hjälp till att stoppa förfallet av våra svenska skyddsrum idag!

Jag har tidigare tagit upp delar av min prepperfilosofi, att det inte bara handlar om en själv, utan om att även kunna hjälpa andra. Att ställa krav på, och hjälpa till att ställa skyddsrum i ordning, är en god gärning som inte bara är ren självbevarelsedrift, utan som även kan rädda livet på dina medmänniskor.

Uppdatering 1: Det har berättats för mig på Twitter att MSB utför inspektion av skyddsrum, och att man då kräver åtgärder för att dessa skall sättas i brukbart skick. Detta är mycket positivt, men man kan gott ta tag i detta redan innan myndigheterna säger ifrån.

Uppdatering 2: Jag har ingen som helst koppling till hittaskyddsrum.se. Det är inte min sajt, och jag kan inte garantera att informationen där är korrekt. Det var enbart ett tips från min sida.

Att preppa för även det lilla

Jag är en aning sjuk idag, har varit risig hela helgen. Sådär halvsjuk, att jag har jobbat eftersom jag ändå kände mig hyfsat OK i morse, men är småkass igen nu på kvällen. Det föranleder att skriva ett kort inlägg om att preppa även för det lilla och vardagsnyttan med prepping.

Jag har hört folk ha åsikter om preppers, och inte bara positiva saker. Jag har blivit kallad trygghetsnarkoman på Twitter, och i olika sammanhang fått höra att preppers är knäppskallar som tror på jordens undergång i stället för att leva sina liv. Den inställningen köper jag absolut inte. De preppers jag känner är absolut inga knäppskallar, och jag skulle tro att de inte ser mig som en heller. Det är balanserade människor som funderat igenom sin beredskap för katastrofer.

Preppande är ju just det, en förberedelse för den där stora katastrofen som kan komma någon dag. Man är beredd på att försörja sig och familjen med mat och vatten, värme och ljus om det skulle behövas. Man har en plan. Jag har gått igenom delar av det där tidigare, och mer kommer så småningom. Men prepping är också ett sätt att förändra sitt liv och att vara beredd även på den lilla katastrofen.

Som prepper har man värktabletter hemma om man skulle bli bli sjuk och plåster och första förband om man skulle skada sig. Att det inte skulle finnas Ipren eller vad man nu föredrar i huset när det behövs är inte ett alternativ. Är man så sjuk att man inte alls orkar gå ut så finns det resurser hemma. Förrådet är fyllt, och man kan klara sig på det även i vardagen utan att behöva ta sig till affären när hela familjen är däckad av den där febern. Har man mycket månad kvar i slutet på pengarna någon gång, eller om man rent av blir utan inkomst en tid på grund av arbetslöshet, sjukdom eller annat, ja då finns också förrådet som en extra säkerhet. Maten är i alla fall ordnad och man har i det läget en sak mindre att oroa sig för.

Poängen är att det finns en stor nytta av prepping även i vardagen. Att styra upp sitt liv en aning och ta ansvar är bara positivt. Det behöver inte vara krig eller århundradets snöstorm för att man skall ha nytta av sin prepping.

Nästa gång någon gör sig lustig över preppers, så skall jag fråga dem om de behövde gå och handla sist de var sjuka, eller om de kunde ta det lugnt eftersom de redan hade vad de behövde hemma.

 

Att tänka igenom sin prepping

Jag skrev härom dagen om preppertänkande. Just att använda de där grå cellerna är en otroligt viktig del av prepping, och det här inlägget skall handla lite om mentala förberedelser och hur svårt det kan vara att agera i nödsituationer.

Soldater, poliser, brandmän och räddningspersonal som har till uppgift att rädda och skydda allas våra liv är tränade i den här sortens tänkande. Men vad består då det förberedda tänkandet av?

Det allra viktigaste är att ha bestämt sig för att lyckas med vad man ger sig in i. När det gäller prepping betyder det att det rätta att tänka är att ”jag skall överleva”. Man har bestämt sig för att inte tillhöra de som fryser ihjäl eller dör av svält om det värsta inträffar. Detta är viktigare än man kan tro. Den som överlever vill göra det, och den viljan är viktig, och den viljan kommer ofta på grund av att man söker svar på större frågor.

Jag vill överleva, för jag är en del av en fantastisk nation som heter Sverige. Sverige är nämligen ett land där jag får tycka vad jag vill, uttrycka mina tankar, ha vilken sexuell läggning jag vill och där politisk frihet och relativt välstånd råder. Den sortens samhälle är värt att försvara, och det är värt att överleva en eventuell katastrof i ett sådant samhälle. Vi är som svenskar otroligt lyckligt lottade jämfört med en fattig tiggare i Indien eller en förföljd homosexuell i Putins Ryssland.

Nästa sak är att lära sig att inte drabbas av panik när någonting händer. Panik gör en människa irrationell, en reaktion som är fullt naturlig på många sätt. Det är lätt att säga, och det är svårt att göra. Vanliga människor hamnar sällan i nödsituationer, men om man gör det så handlar det om att försöka behålla lugnet. Ta ett djupt andetag, undertryck panikkänslorna och fundera på hur du skall agera.

Den tredje delen är att agera rationellt. Har man tänkt igenom det här med nödsituationer och klarar av att behålla ett relativt lugn så är mycket vunnet. Då är det dags att börja agera. I en del situationer, de allra mest akuta, är regeln att det är bättre att agera än att inte agera alls, och ibland är det bättre att tänka efter och utveckla alternativa handlingsplaner i stället för att bara kasta sig in i ett agerande.

Jag hamnade i en situation för några månader sedan när jag hjälpte en gammal man som hade fallit och skadat sig. Han låg bakom en låst dörr och ropade på hjälp, och kunde inte öppna själv eftersom han var skadad. Jag ringde 112, och satt utanför dörren och höll igång kommunikationen med honom tills hjälp anlände från räddningstjänsten. Hela tiden vidareutvecklade jag alternativplaner. Om han hade slutat svara, så hade jag tagit mig in i lägenheten, om det så hade betytt att jag varit tvungen att slå in ett fönster och därmed tekniskt sett begå ett brott. Det bestämde jag mig för, och det slapp jag lyckligtvis göra, eftersom hjälp anlände. Då hjälpen dröjde var jag dock nära att ta till det alternativet.

Det är lätt att döma i efterhand. Det görs dagligen av journalister och tyckare när polis, ordningsvakter eller andra som skall skydda oss alla agerar i farliga situationer. När en polis tvingas att ta till sin yttersta befogenhet och öppnar eld med sitt tjänstevapen eller en ordningsvakt tvingas att ta till våld så ställer sig världen till doms över dem direkt, långt innan utredning skett och långt innan det faktiskt är avgjort vad som faktiskt har hänt.

Om jag hade pangat den där rutan för att rädda mannen, hade jag gjort rätt enligt den som bedömer situationen efteråt? Vad hade du tyckt? Framför allt, hur hade DU agerat i en VERKLIG nödsituation?

 

Att bygga ett större förråd

Jag har tidigare gått igenom grunderna i vad man bör ha tänkt igenom för att klara en kris som varar de där 72 timmarna. Men det kan ju hända att krisscenariot varar längre än så, och då behöver man ett större preppförråd. Idag tänkte jag komma med ett par tips kring just större förråd av mat.

När jag pratade om grunderna i prepping så nämnde jag det här med att sätta upp mål. Bestäm dig för vilken tid förrådet skall byggas, t ex två veckor, och ha detta som ett etappmål. När du sedan nått målet, så kan du sätta upp ett nytt. Tänk också igenom troliga scenarion och anpassa ditt mål efter detta.

Det ena som man måste tänka igenom med det större förrådet är att man skall få tillräckligt med näring. Jag har pratat med en prepper vars förråd för cirka tre veckor endast bestod av tonfisk och ris. Det är absolut fel, anser jag. Man behöver ha varierad kost i ett förråd som är tänkt för en längre tid.

Konkreta tips på variation av förrådet är: Multivitamintabletter, mat som innehåller kalcium, C-vitaminrika livsmedel som tex citronsaft och en eller ett par dunkar matolja. Konserverad mat innehåller ofta väldigt lite fett, och därmed är matoljan viktig. Den håller dessutom länge i rumstemperatur, och olja som är utgången fungerar att elda med och att smörja saker med.

Nästa sak att tänka på är att ha koll på utgångsdatum och att rotera förrådet. När man handlar preps så skall man alltid kolla utgångsdatum. Efter att man kommit hem från affären så bokför man sina preps för att ha koll på när de går ut.

Man kan bokföra sina preps på papper, eller i Excel eller liknande program, men ett datorprogram som kan sortera rader är att föredra. För att bokföra sakerna har man ett löpnummer, ett nummer som bara räknas upp, och som man inte återanvänder. För varje burk, påse eller grej som man stoppar in i förrådet skriver man ner:

  • Vad det är, tex ”ris”
  • Utgångsdatum, tex ”2016-03-01”. (Jag brukar avrunda utgångsdatum neråt till närmaste månadsskifte)
  • Löpnumret som man ger till just denna påsen/burken eller vad det är.
  • Vilken låda man lägger det i, tex ”låda 1”

Sedan skriver man löpnumret på påsen/burken eller på en etikett man sätter på den, och så stoppar man sin mat i numrerade plastbackar med lock och ställer i sitt förråd. I förrådet har man en liten whiteboard uppsatt, så att man kan anteckna vad man tagit, t ex ”27/2, tonfisk #165”.

Detta systemet gör det enkelt att hitta ibland grejorna i förrådet och förenklar rotering av mat. I och med att jag avrundat utgångsdatumen neråt så behöver jag bara kolla förrådet en gång per månad, och då kan jag plocka ut det som skall ätas upp eller skänkas bort den närmaste månaden. Baserat på vad man plockar ut så gör man sedan inköpslistor med vad som behöver kompletteras.

Jag har fått invändningen någon gång att det verkar dumt att ha sin bokföring i en dator om det blir strömavbrott under längre tid. Jo, för all del finns det en poäng med ett sådant resonemang. Å andra sidan, om man är utan el under en längre tid så skall ju förrådet konsumeras. Då är inte bokföringen så viktig längre.

Någon gång om året kan det också vara bra att gå igenom sitt förråd och organisera om lådorna efter utgångsdatum. Jag har nyligen gjort om mitt förråd så att allt som går ut 2015 ligger i vissa lådor, allt som går ut 2016 i andra lådor osv.

Till sist ett ord om vad allt detta kostar. Visst, det kostar några kronor att bygga ett förråd som skall räcka i veckor eller månader för en familj, men det behöver inte bli en enorm ansträngning. Att köpa lite extra då och då, att köpa några extra burkar mat varje gång man handlar anstränger inte hushållsekonomin speciellt mycket. Man får dessutom på detta sätt en spridning på utgångsdatumen i förrådet.

Tack för idag. Kom ihåg att den förberedde överlever!