Om den icke-existerande systemkollapsen

Det är länge sedan jag skrev nånting här. Inte för att uppslag har saknats, men för att jag haft enormt mycket annat att göra sedan förra våren. Bland annat husköp, vedhuggning, fiske, bokskrivande och mitt dagliga jobb i mjukvaruindustrin har tagit en hel del tid. Jag har fått trappa ner på min forskning för att hinna med allting, och då fick även bloggandet stryka en del på foten. Man kan inte göra allt, och bor man på landet som jag gör numera, så tar även resor till och från jobbet en hel del tid.

Vad händer i preppingvärlden, då? Jo, glädjande nog har fler preppers börjat kommunicera på Twitter, och media uppmärksammar fenomenet mer och mer. Civil beredskap är inne, helt enkelt. Denna trend går att spåra i utvecklingen i vår omvärld och det faktum att svenskar tydligen är mindre curlade än man kan tro. Folk tar gärna tag i sin egen krisberedskap, och det är oerhört positivt.

Så till min huvudsakliga trendspaning idag, som föranledde detta inlägget: Ett ord som ofta upprepas i debatten är ”systemkollaps”. Det är ett oerhört allvarligt ord, om man tittar på vad det betyder. Om systemet kollapsar så är vi ju per definition i någon sorts SHTF-scenario där vår värld som vi känner den idag håller på att gå under. Men är vi då mitt i en systemkollaps?

Enligt min uppfattning, nej, det är vi absolut inte. Det finns fortfarande affärer att handla mat i, jobb att gå till, grundläggande trygghetssystem i det svenska samhället, vägar som fungerar och en massa annat som vi bara tar för givet. Jag håller helt med Fredrik Reinfeldt i hans tal härom dagen: Vi lever inte i kollapsens tid nu.

Det finns massor med fel, utmaningar och saker som behöver rättas till i vårt samhälle. Vi behöver integrera en massa nyanlända och hjälpa dem in i arbete och innanförskap, vi behöver förstärka landets totalförsvar (vilket inbegriper utöver det militära försvaret även civilt, ekonomiskt och psykologiskt försvar), vi behöver höja polisers, lärares och sjukvårdspersonals löner och förbättra deras arbetssituationer och vi har en bostads- och skuldbubbla som riskerar att bli en stor tyngd för ekonomi om ingenting görs åt den, för att ta ett par exempel.

Allt detta är enormt viktigt. Men vi är fortfarande inte mitt i en systemkollaps. Det finns vatten i kranen och el i eluttagen. Skolbarnen har skolor  att gå till, de är inte utbombade av fientligt flyg. Folket svälter inte. Stora delar av vår befolkning har inte flytt från landet på grund av förföljelser och krig. Så ser det ut, i de länder där människor lever under vad som verkligen kan beskrivas som systemkollaps.

Vi kan – och MÅSTE – göra mer, på många håll, för att göra samhället bättre och mer motståndskraftigt mot kris, krig och avbrott i mat- och elförsörjning. Men vi lever inte i ett kollapsat system. Jag köper inte den beskrivningen. Att påstå att det nu pågår en systemkollaps är att antingen en gigantisk överdrift, en brist på realistiskt synsätt på samhället eller ett tecken på en defaitistisk världsbild där ”allting redan är förlorat” på grund av de utmaningar man ser.

Jag funderar ofta på vem som tjänar på att beskriva läget som en systemkollaps. Det är en hel del ganska mörka krafter som använder det ordet för att förstärka sin syn på världen och för att skrämma andra till att hålla med dem om deras världsbild. I förlängningen handlar alltså mycket av snacket om systemkollapsen från den typen av källor om ren propaganda. De som viftar mest med armarna om ”kollapsen” vill väldigt ofta skrämma oss in i sin världsbild. Jag, i alla fall, går inte på det.

Jag har spanat in en annan trend på sistone. Rent anekdotiskt så ser jag att de som är mest alarmistiska kring den påstådda kollapsen av samhället dessutom gärna kritiserar oss som är preppers. Finns det ett samband? Är dessa personer i realiteten de verkliga foliehattarna, eller är det bara så enkelt att de som viftar med armarna och skriker om att det pågår en systemkollaps inser att de själva kanske inte klarar en vecka med stängda affärer och ingen el?
Annonser

Att hitta ett bra prepperboende

Jag har haft lite mycket att göra på sistone, därav har det inte blivit något bloggat på länge. Det som har snott mest av min tid är att jag har köpt hus, och flyttar in nu i sommar. Det har varit en hel del planerande, funderande och testande av tekniska lösningar.

När jag letat efter hus så har jag haft två strategier: Att leta efter sommarstuga som man kan ha som BOL, eller en avlägset belägen permanentbostad att ha som bug-home-location. Efter mycket letande föll valet på det andra alternativet. Så, vilka kriterier var det som låg bakom mitt husval, då? Nedan följer de viktigaste:

1) Långt bort från större vägar och samhällen, så att huset fungerar som BOL.

2) Egen brunn.

3) Bra läge för off-grid med solpaneler och/eller vind.

4) Närhet till natur, med allt vad naturen kan ge i matväg.

5) Långt från militära mål och kritisk infrastruktur som skulle kunna angripas vid en konflikt.

6) Max 1 timmes pendling till arbete och ”civilisation”.

7) Jordkällare.

8) Gott om förvaringsmöjligheter.

Till slut hittade jag detta, någonstans i Skåne. Huset var i det närmaste perfekt för en prepper, och uppfyller alla ovanstående kriterier, och är samtidigt i perfekt skick. Jag flyttar om ett par veckor, så räkna med att det framöver kommer fler inlägg om just att preppa när man bor i hus på landsbygden.

 

Att preppa för det varmare halvåret

”Kallt och mörkt” är en beskrivning som kommer tillbaka gång på gång när man tänker sig en tillvaro utan elektrisk ström under en längre tid. Detta är väldigt sant i Sverige, då stora delar av året är just kallt och mörkt. Men vad ska man egentligen tänka på vid strömavbrott på sommaren?

En sak som vi får gott om på sommaren är insekter. Mygg biter oss, flugor sprider sjukdomar, och myror invaderar våra trädgårdar, uteplatser och hem. Därför är det bra att ha insektsspray, myrgift och myggstift i ett preppförråd. Skall man tänka som en prepper – att saker gärna får ha mer än ett användningsområde – så köper man ett par flaskor saft sötad med sötningsmedlet aspartam och använder till att hälla ut över myrornas gångar. Myrorna tror nämligen det är socker, men aspartamet är giftigt för dem. I allra värsta fall kan man ju dricka saften också, även om det personligen bär mig emot att dricka saft med syntetiska sötningsmedel. Inte för att jag är foliehatt, utan för att jag helt enkelt inte tycker det är lika gott som saft med riktigt socker.

Vad man dessutom bör tänka på är att mat förgås så mycket snabbare när det är varmt. Utan kylning blir tillagad mat och öppnade konservburkar fort dåliga. Tillaga därför inte mer än vad som äts upp, det är absolut inte värt risken att bli magsjuk i ett katastrofscenario.

I värmen växer också bakterier fortare även på golv och andra ytor. Att därför ha ordentligt med rengöringsmedel i sitt förråd är en självklarhet. Klorin är givet i ett preppförråd, eftersom det är kraftigt bakteriedödande, och kan hjälpa till att väga upp för brist på dålig tillgång till varmt vatten för städning.

Till sist, den ljusa årstiden arbetar för oss på en del sätt också. Solceller för att ladda batterier och små apparater som mobiltelefoner fungerar bättre i klart solsken, och kan användas under fler timmar på dygnet under sommarhalvåret. Vattnet i hav och sjöar är varmt, och det är lättare att hålla den personliga hygienen igång om man kan bada utomhus. Dessutom fryser man inte lika mycket (även om en sommarnatt kan vara nog så kall), och man använder upp mindre batterier i sina ficklampor.

Så, ut med er och köp lite sån där saft med fulsötningsmedel i, lite insektsspray, klorin och ett par säckar grillkol, och varför inte ett par solceller, när ni ändå skall shoppa? Det är snart sommar, ju!

 

Att preppa för alla, även djuren

En lantbrukare är enligt lag ålagd att kunna ta hand om sina djur vid strömavbrott. Bonden måste kunna garantera mat, vatten och välstånd för sina djur, även i en krissituation. Detta moraliska och faktiskt även juridiska ansvar har faktiskt alla djurägare. Idag handlar det om att preppa för djuren.

Det är viktigt att preppa inte bara för människorna, utan även för våra fyrbenta vänner. Katter och hundar skall även de ha mat och vatten när det finns ont om resurser, och detta tänker kanske inte alla på. Den som läst Lars Wilderängs lysande bok Stjärnklart vet att även djurens resurssituation kan ställas på sin spets i katastrofen.

Vad skall man då konkret göra? Mat och vatten behöver våra djur precis som människorna, och att dimensionera sitt vattenförråd även för de fyrbenta är en av de saker man ska tänka på. Att ha ett par extra säckar hund- eller kattmat hemma är en självklarhet för preppern med husdjur. Just katter kan man med fördel ha tonfisk till i sitt lager, eftersom konserverad tonfisk dels håller länge, dels så kan människor också äta det. Till hundar kan man ha ett lager med andra typer av köttkonserver. Tänk bara på att katter och hundar inte skall ha för salt mat, det är inte bra för deras njurar.

Vid en längre katastrof är det tänkbart, och till och med önskvärt, att husdjuren hjälper till att hålla råttor och möss borta. Efter en tid utan sophämtning kommer råttor, möss och även as- och sopätande fåglar att ta sig till platser där det finns människor, och risken finns att katten eller hunden får i sig parasiter. Se därför till att ha både loppschampoo och avmaskningsmedel i djurens del av förrådet.

Att hålla efter råttor och möss är inte den enda tillgången husdjuren utgör i katastrofen. Alla som har eller har haft hund vet att en hund är den bästa vakten man kan ha. En hund fungerar dessutom avskräckande mot den som är ute efter att plundra och stjäla, och kan vara en livförsäkring i katastrofen.

Sist, men inte minst: Om du måste lämna bostaden och bege dig till din BOL eller på annat sätt sätta dig i säkerhet, se till att ha transportboxar till alla djuren i hemmet som behöver det. Jag känner kattägare som har tre-fyra katter men bara en transportbox. Det är dålig prepping.

Ta hand om era djur därute, och kom ihåg att man är ansvarig för deras välbefinnande även den dagen det inte finns affärer som är öppna.

Grejorna i fickorna och i ryggsäcken

En prepper har inte alla sina grejor i ett förråd hemma i källaren. En del grejor har man med sig dagligen. Det är de där sakerna man har i sin väska och sina fickor. Prepperslangen för detta är EDC, en förkortning för EveryDay Carry. En variant på EDC är en GHB, eller Get Home-Bag, en väska med saker man kan behöva för att kunna ta sig hem i en kris.

Precis som med min övriga prepping tar jag detta på allvar, men försöker att inte göra en för stor grej av det. Jag har träffat på preppers som har enormt avancerade EDC-kit med sig dagligen, själv har jag en väldigt enkel uppsättning grejor. En EDC är inte bara ett stöd i en krissituation, den är framför allt ett stöd i vardagen. Jag utgår nedan ifrån min egen EDC och vad jag brukar ha med mig cirka dagligen förutom nycklar, plånbok, telefon och en liten slimmad laptop.

Först och främst är det vettigt att välja en väska med massor av fickor och utrymmen att ha grejorna i. Jag kör med en laptopryggsäck från Targus, som har gott om fickor och utrymmen. Här är det smaken som avgör helt och hållet. En del preppers föredrar en axelväska, vissa vill ha en ryggsäck. I mitt fall så har jag rest en hel del med väskan också, och den är praktisk att ha dator och två dagars ombyte i när man är på en kortare resa.

Vad är det då man skall ha i den där väskan?

En ficklampa är bra att ha. Jag har två. En ficklampa av lite bättre kvalitet, och en billig, enkel som jag köpte på rea på Jula i höstas när de sålde ut helt OK lampor för 10 kr. Båda två går på vanliga AAA-batterier, vilket betyder att de extrabatterier som också ligger i väskan passar till båda lamporna.

Penna och papper. Jag är forskare på deltid och har ett traditionellt kontorsjobb annars, och att kunna skriva anteckningar när jag sitter och läser vetenskap är viktigt för mig. Man kan också behöva skriva ner vägbeskrivningar, telefonnummer, mailadresser osv, varför papper och en bra penna är givet i en EDC.

Ett multiverktyg är trevligt att ha med sig. Man vet aldrig vad man kan behöva det till. Att tänka på här är att ett multiverktyg kan betraktas som brott mot knivlagen, men om man har ett sådant med kort (6-7 cm) knivblad och ser till att ha verktyget nerpackat ordentligt i väskan så bör det inte vara några problem att ha det med sig. Gå för all del dock inte på krogen eller till andra platser där man uttryckligen totalförbjuder knivar med multiverktyget i väskan.

Enklare första hjälpen-kit. Min egen största brist i min prepping är otroligt gamla kunskaper i första hjälpen, vilket jag behöver åtgärda, men att ha lite plåster, enklare förband och värktabletter med sig är en bra idé i alla fall.

Möjligheten att ladda sina apparater. Nätadapter till eventuell dator, platta och telefon är viktigt. Väldigt många glömmer lätt detta idag, trots att telefoner och andra prylar med en display formligen slukar energi. För den som inte kommer åt eluttag enkelt under dagen, eller som måste vara på språng med sina prylar, rekommenderas att skaffa en powerbank. Med en sådan så kan man ladda telefonen eller plattan medan den ligger i väskan eller i fickan.

En foliefilt. Foliefiltar eller ”space blankets” kan man köpa billigt lite här och var, de kostar oftast inte mer än 20-30 kr. En sådan är guld värd om man t ex blir sittande på ett kallt tåg som fått stopp, eller om man blir tvungen att övernatta i sin bil.

Mat och vatten. Eftersom vi talar prepping i miniformat här, så kan detta vara så enkelt att man bara har med sig en liten vattenflaska och ett par chokladbitar eller en banan. Att få lite extra vätska och näring i sig om man blir sittande på tåget eller i bilen är enormt moralhöjande.

Naturligtvis kan man variera och lägga till saker i oändlighet. Det här var några exempel från min egen EDC, och precis som med all annan prepping så skall man utgå från sina egna behov och från hur man kommer att spendera sin dag. Poängen är att styra upp sitt tänkande, så att man i förväg har funderat igenom vad man kan behöva under dagen. Att stå där och komma på att man inte har en laddare till telefonen med sig när man har 5% batteri kvar är liksom inte ett alternativ.

Igen är det värt att nämna att prepping inte behöver vara en materialsport och behöver inte vara svindyrt. Jag försöker låta bli att ge gratisreklam här på bloggen, så jag tänker inte rada upp inköpsställen. Däremot så kan jag råda den som bygger upp en EDC att köpa billigare, enklare modeller av saker till att börja med,  för att sedan vid behov byta upp sig till märkesgrejor.

 

Vatten

Vatten ger liv. Utan vatten hade inte livet på jorden som vi känner det inte existerat alls, eftersom hela biokemin är baserad på vatten. Preppern behöver vatten, precis som allt annat som lever. Det här inlägget summerar ett par konkreta tips kring vatten. Hur man skaffar det, hur man lagrar det och hur man renar det. En del tips här är sammanfattningar av saker jag skrivit tidigare.

Det enklaste sättet att lösa vattenfrågan är att lagra rent, pålitligt vatten i förväg. Mitt förråd är dimensionerat till lite drygt 7 liter per person och dygn, plus någon liter per dygn till de två katterna i hushållet. Detta är mer än vad man verkligen behöver om man ransonerar hårt, men jag vill dels inte behöva snåla för mycket, dels är det bra att kunna dela med sig om det skulle behövas.

När man lagrar vatten behöver man någon sorts behållare. Dunkar är bra att lagra vatten i, och det jag (och en stor del av Sveriges preppers) använder är Biltemas 10-litersdunkar. Dessa är billiga, stapelbara och en 10-litersdunk är inte lika otymplig att bära eller flytta på som större dunkar. En frisk vuxen bär lätt två stycken. Om man skall stapla Biltemas dunkar skall man tänka på att inte stapla mer än tre på höjden, och att inte lägga något tungt på de staplade dunkarna. De knycklas annars lätt ihop och kan börja läcka. Vktigt är att dunkarna står mörkt, gärna något kallare än normal rumstemperatur, och att man byter ut vattnet cirka två gånger per år. Ett sätt för att få rutin på detta är att byta allt vatten t ex vid jul och midsommar.

Nästa grej man kan göra när det gäller vattenförsörjning är att agera så snart det blir strömavbrott. När strömmen går, så sjunker trycket i ledningarna efter en tid, eftersom reservkraften till pumpsystemen kommer att ta slut. Fram till dess finns det vatten i kranen. Tappa badkaret fullt med kallt vatten. Glöm inte heller spoltanken på toaletten, den innehåller också vatten. Spola inte ut det, utan ha det som en sista reserv.

Vatten som man lagrat på det viset i badrummet skall man, precis som med vatten som man tar ute i naturen, inte ta för att vara drickbart bara för att det är klart. De farliga mikroorganismerna som finns i vatten syns inte, och man kan bli rejält sjuk av dem. Jag har varit långt uppe i bergen i Indien och blivit sjuk av dåligt vatten en gång. Tro mig, det är inte roligt. Lyckligtvis hade jag lämplig medicin med mig den gången. (Bredspektrumantibiotika med även amöbadödande egenskaper.)

Vatten som man inte kan lita på skall renas. I bästa fall har man ett bra vattenfilter, om inte så skall vattnet kokas, eller så kan man använda vattenreningstabletter. Helst både kokning/rening och filtrering, men kom ihåg att vatten skall koka upp ordentligt och koka i minst tre minuter för att mikroorganismerna säkert skall dö.

På tal om vattenfilter: Större vattenfilter för långvarigt bruk kan vara en lämplig investering för en BOL, men för vardagsprepperns behov räcker förmodligen ett enklare vattenfilter och ett förråd av dunkar med vatten. Jag har ännu inte hittat ett filter som passar mina BOL-alternativ bra, så jag avvaktar lite med inköp själv. Jag har än så länge endast ett enkelt LifeStraw-filter, men det är ju tänkt att man skall dricka genom, inte att man skall filtrera större mängder vatten genom det. Enligt uppgifter jag fick härom dagen så skall Sawyers liknande filter, det som liknar LifeStraw vara ännu bättre på att filtrera bort sjukdomsalstrande mikroorganismer från vattnet.

 Ta aldrig risker med dåligt vatten. Se till att det vatten du dricker och lagar mat på i en krissituation är rent. Magsjukdomar är en av de vanligaste orsakerna till död och lidande vid större katastrofer, det ser vi dagligen i vår värld.

Om prepperetik och preppermoral

Etik och moral är för mig viktiga koncept. Jag är uttalad ateist och tror inte på en högre makt, däremot har jag vad som brukar kallas kristna värderingar, eller om vi skall vara lite mer sekulära, västerländska värderingar. Detta innebär bland annat att jag tror på att man skall försöka vara en god människa och kunna stå för vad man gör och har gjort och att man har ett moraliskt ansvar för sina handlingar.

Vad består då dessa värderingar av konkret, för mig som prepper?

Det allra viktigaste är att alla människor förtjänar att överleva en katastrof. Varje människa som inte klarar katastrofen är en tragedi. Att vi alla är så förberedda som möjligt ger så bra odds för så många som möjligt. Detta var en stor anledning till att jag startade bloggen. Kan jag få andra att tänka över sin beredskap, så har jag kanske hjälpt till att bättra på oddsen för någon.

Nummer två på min lista är att alla skall hjälpas om förutsättningarna finns. Det är aldrig acceptabelt att inte hjälpa eller ingripa när andra människor far illa och man har möjlighet att göra någonting. Detta dras till sin spets i katastrofsituationer och blir till en vattendelare mellan den som verkligen bryr sig om andra och den fege egoisten. Jag är stor och stark nog och har tillräcklig förmåga bakom pannbenet för att stå upp mot åtminstonde en del av de faror som hotar den som är svag och utsatt. Det har jag gjort förr, och det skulle jag göra i en katastrof också.

Den tredje och sista komponenten i min preppermoral är att om katastrofen kommer, hålla på den etik och moral jag har i icke-katastrofen. Jag stjäl och plundrar inte idag, och i katastrofsituationen är det ingenting jag har tänkt göra heller. En liten andel ”preppers” förbereder sig på möjligheten att stjäla t ex mat vid behov, men vad är man för sorts människa om man redan i icke-katastrofen tänker sådana tankar? Ja, jag skriver ”preppers” med citattecken där. Sådana människor är inte verkliga preppers i mina ögon.

Notera att det inte är tillåtet på något sätt, vare sig moraliskt eller juridiskt, att bete sig som ett svin eller en bandit under en större kris eller ett krig. Tvärt om. Det är precis då våra värderingar är som mest viktiga, för den som då glömmer sina värderingar blir en del av katastrofen snarare än att vara en del av vägen ur den.

Kom ihåg att svensk lag fortfarande gäller på svenskt territorium oavsett hur mycket skit som regnar ner från himlen. Svensk lag gäller även på eventuellt ockuperat territorium under ett krig.