Att bygga ett större förråd

Jag har tidigare gått igenom grunderna i vad man bör ha tänkt igenom för att klara en kris som varar de där 72 timmarna. Men det kan ju hända att krisscenariot varar längre än så, och då behöver man ett större preppförråd. Idag tänkte jag komma med ett par tips kring just större förråd av mat.

När jag pratade om grunderna i prepping så nämnde jag det här med att sätta upp mål. Bestäm dig för vilken tid förrådet skall byggas, t ex två veckor, och ha detta som ett etappmål. När du sedan nått målet, så kan du sätta upp ett nytt. Tänk också igenom troliga scenarion och anpassa ditt mål efter detta.

Det ena som man måste tänka igenom med det större förrådet är att man skall få tillräckligt med näring. Jag har pratat med en prepper vars förråd för cirka tre veckor endast bestod av tonfisk och ris. Det är absolut fel, anser jag. Man behöver ha varierad kost i ett förråd som är tänkt för en längre tid.

Konkreta tips på variation av förrådet är: Multivitamintabletter, mat som innehåller kalcium, C-vitaminrika livsmedel som tex citronsaft och en eller ett par dunkar matolja. Konserverad mat innehåller ofta väldigt lite fett, och därmed är matoljan viktig. Den håller dessutom länge i rumstemperatur, och olja som är utgången fungerar att elda med och att smörja saker med.

Nästa sak att tänka på är att ha koll på utgångsdatum och att rotera förrådet. När man handlar preps så skall man alltid kolla utgångsdatum. Efter att man kommit hem från affären så bokför man sina preps för att ha koll på när de går ut.

Man kan bokföra sina preps på papper, eller i Excel eller liknande program, men ett datorprogram som kan sortera rader är att föredra. För att bokföra sakerna har man ett löpnummer, ett nummer som bara räknas upp, och som man inte återanvänder. För varje burk, påse eller grej som man stoppar in i förrådet skriver man ner:

  • Vad det är, tex ”ris”
  • Utgångsdatum, tex ”2016-03-01”. (Jag brukar avrunda utgångsdatum neråt till närmaste månadsskifte)
  • Löpnumret som man ger till just denna påsen/burken eller vad det är.
  • Vilken låda man lägger det i, tex ”låda 1”

Sedan skriver man löpnumret på påsen/burken eller på en etikett man sätter på den, och så stoppar man sin mat i numrerade plastbackar med lock och ställer i sitt förråd. I förrådet har man en liten whiteboard uppsatt, så att man kan anteckna vad man tagit, t ex ”27/2, tonfisk #165”.

Detta systemet gör det enkelt att hitta ibland grejorna i förrådet och förenklar rotering av mat. I och med att jag avrundat utgångsdatumen neråt så behöver jag bara kolla förrådet en gång per månad, och då kan jag plocka ut det som skall ätas upp eller skänkas bort den närmaste månaden. Baserat på vad man plockar ut så gör man sedan inköpslistor med vad som behöver kompletteras.

Jag har fått invändningen någon gång att det verkar dumt att ha sin bokföring i en dator om det blir strömavbrott under längre tid. Jo, för all del finns det en poäng med ett sådant resonemang. Å andra sidan, om man är utan el under en längre tid så skall ju förrådet konsumeras. Då är inte bokföringen så viktig längre.

Någon gång om året kan det också vara bra att gå igenom sitt förråd och organisera om lådorna efter utgångsdatum. Jag har nyligen gjort om mitt förråd så att allt som går ut 2015 ligger i vissa lådor, allt som går ut 2016 i andra lådor osv.

Till sist ett ord om vad allt detta kostar. Visst, det kostar några kronor att bygga ett förråd som skall räcka i veckor eller månader för en familj, men det behöver inte bli en enorm ansträngning. Att köpa lite extra då och då, att köpa några extra burkar mat varje gång man handlar anstränger inte hushållsekonomin speciellt mycket. Man får dessutom på detta sätt en spridning på utgångsdatumen i förrådet.

Tack för idag. Kom ihåg att den förberedde överlever!

 

Annonser