Varför prepping?

En fråga man kan ställa sig är ”varför preppar man?”, och frågan har troligen lika många svar som det finns folk därute som i en eller annan grad identifierar sig som preppers eller survivalister eller vad man nu kallar det.

Jag vet i alla fall hur mina egna svar på den frågan lyder. Jag är uppväxt under kalla kriget, med den samhällsberedskap som då fanns. Man fick information i skolan om var skyddsrummet låg, och civilförsvarsinformation gick ut via telefonkatalogen. Det var naturligt att det fanns en beredskap, ett försvar och en tanke om att kriget eller krisen kunde komma. Sovjet kunde ha anfallit oss, kärnkraftverken kunde ha fått problem, en stor snöstorm eller orkanvindar kunde ställa till oreda i samhället. Trots alla potentiella faror som hotade var vi dock beredda på att om det hände något, så skulle det svenska samhället göra sitt yttersta för att möta upp mot svårigheterna.

Idag har organisationerna för försvar och krisberedskap i vårt samhälle tyvärr slimmats ner till ett minimum, och i många fall har förmågor avvecklats helt av våra politiker. Som civilperson är man idag, åtminstone initialt, själv ansvarig för sin försörjning och säkerhet om det där kriget eller den där krisen skulle komma. Kärnkraftverken behöver vi ännu, och de flesta av dem finns kvar. Extremt väder kan fortfarande inträffa. Dessutom, i och med Rysslands offensiva krigföring sedan 2008 i Georgien och Ukraina och de återuppväckta ryska maktambitionerna, är en konflikt mellan NATO och Ryssland i vårt närområde som påverkar eller direkt drar in Sverige inte omöjlig.

Det var i alla fall dags att inse att man var ansvarig för sin egen försörjning i en kris. Jag blev en prepper. Sent skall syndaren vakna, det var 2012 som jag så smått började att se över min egen beredskap. Det senaste året har preppingen accelererat för mig, dels beroende på min ökade medvetenhet om dels omvärldsläget, dels på grund av hur det är ställt med beredskapen i samhället som helhet.

Jag upptäckte ganska snart ett par saker. Dels att prepping kan vara en ganska givande hobby, dels att de som faktiskt hade bäst koll på det var folk som hade massor med kunskap snarare än bara massor med grejor. Prepping är inte, till skillnad från vad många tror, en materialsport. Det är ett mindset, det är kunskap, och det handlar om mycket mer än bara det där förrådet med mat och vatten.

Man har ju nytta av prepping på så många andra sätt också. Jag har redan nämnt kunskap, att man lär sig en massa saker. Sedan är det en väg till ett bekvämare liv för många. Man slipper fundera på om man har toalettpapper, en burk bönor, kattmat (eller vad det nu är man för tillfället behöver) hemma. Det finns, för man har förutsett behovet och skaffat det innan det behövdes. Prepping handlar om att styra om sitt liv från att bara reagera om krisen skulle komma till att planera i förväg, och att göra detta till ett naturligt sätt att tänka.

Denna blogg kommer inte i första hand att handla om möjliga orsaker till ett krig eller en kris eller om vårt försvar och de konsekvenser som de senaste årens strategiska blackout haft för Sverige. Det finns många andra som skriver så mycket bättre än jag om dessa viktiga saker. I stället kommer bloggen att handla om det praktiska kring prepping. En och annan pryl kommer att testas, tips på hur man bygger upp och organiserar ett vettigt förråd kommer att ges och praktiska prepplösningar utlovas. Det kan dyka upp en och annan recension av böcker och annan media också, liksom en och annan gästskribent med specialkunskaper.

Välkommen som läsare!

Annonser