De där 72 timmarna

Detta inlägget handlar om de absoluta grunderna, att kunna klara 72 timmars kris. För de av er som redan preppar eller som har läst på i ämnet känns säkert nästan allt igen. Detta är tänkt att vara den absoluta grunden för den som är helt ny på ämnet. Ett separat inlägg med förslag på inköps/utrustningslista baserat på vad jag skriver här, med tips på var man kan hitta grejorna kommer senare. Se även Civilförsvarsförbundets site 72timmar.se för mer information.

Det är en bra idé att sätta upp mål med prepping. Ett alldeles utmärkt första etappmål är att se till att kunna klara 72 timmar utan elektricitet, helt på egna förråd. Tre dygn utan el är inte otänkbart om t ex en större storm inträffar, och är egentligen en miniminivå som jag anser att alla friska vuxna borde ha beredskap för. Därför är då dessa 72 timmar det första scenariot jag använder för att gå igenom grunderna.

När man skall bygga ett förråd är det allra viktigaste att ha en plan. Att lite slumpmässigt springa ut och köpa lite konserver är ingen bra idé alls. Det är alltid någonting som man glömmer. Man bör tänka efter kring följande först:

  • Hur ser mina och familjens behov ut?
  • Ljus och värme skall ordnas.
  • Mat skall tillagas.
  • Hygien skall skötas.
  • Vatten måste fixas.
  • Kommunikation och information måste säkerställas.

Om vi tar den första punkten angående familjens behov, så är mat givet. Mat för tre dagar till alla, frukost, lunch och middag behövs. Tumregeln är att bara köpa sådant som håller länge, och som klarar sig i rumstemperatur. Att komma ihåg var man har en konservöppnare när man väl behöver den är en god idé. Det är nämligen precis det prepping handlar om, att man har koll på till exempel konservöppnaren. Köp en eller ett par extra konservöppnare när du ska ut och handla nästa gång!

Exempel på frukostmat: Mörkt, grovt bröd med lång hållbarhet. Knäckebröd. Mjukost. Jordnötssmör. Pulverkaffe. Tepåsar. Torrmjölk eller ”Lidl-mjölk” med 3 månaders hållbarhet.

Exempel på lunch/middagsmat: Konserver eller frystorkad mat som bara behöver värmas, t ex chili con carne, ärtsoppa, köttsoppa. Här sätter fantasin bara gränser. Kom ihåg att variera! Att äta samma mat i tre dagar i sträck kan bli rätt så tjatigt.

Övrigt: Saft, kryddor, soya, såser. Att lagra lite sådana saker kan verkligen liva upp konserver och torrmat. Även mellanmål i form av kexchoklad eller liknande kan vara bra moralhöjare och extra energi.

Vatten måste man naturligtvis ha tillgång till. Vi reflekterar sällan över hur mycket vatten vi använder, eftersom det i vanliga fall finns i obegränsade mängder i kranen. Jag räknar i mitt förråd med lite drygt 7 liter per vuxen person och dag till dryck, matlagning och hygien, men det är rejält tilltaget. Om man verkligen ransonerar så kan man klara sig på betydligt mindre. Här är dessutom förutsättningarna olika: Bor man på landet med tillgång till vatten i egen brunn som går att få upp utan elektricitet så är man ju lyckligt lottad. De allra flesta gör ju inte det, och då är det vatten på dunk som gäller. När det gäller dunkar så rekommenderar jag starkt 10-liters dunkar framför andra storlekar, eftersom större dunkar lätt blir otympliga.

Så skall maten lagas. Man kan visserligen laga mat och koka upp vatten även på en grill, men det är ganska opraktiskt. Skaffa ett stormkök i stället, så du kan laga mat inomhus. Notera dock att man ALDRIG skall ställa ett stormkök på spisen där uppflammande lågor kan antända fett i fläkten! Se dessutom till att ha en, helst flera, brandsläckare hemma.

Till matlagningen behövs det bränsle.  En liter rödsprit ska räcka för normalfamiljen i 3 dagar, men köp två liter för säkerhets skull. Och glöm för allt i världen inte tändare och tändstickor. Tänk som en prepper, precis som med att ha flera konservöppnare: ”Three is two, two is too few, and one is none.”

Så till värme, då: Återigen är förutsättningarna olika. Har man kamin och möjlighet att elda så är det ju löst, annars så får man lösa detta på andra sätt. För 72-timmarsscenariot räcker det i princip med att man har varma kläder, tjocka filtar och håller sig i ett rum i bostaden. Är det riktigt kallt kan det krävas ytterkläder inomhus. Termounderställ till alla i familjen är en vettig prepper-investering. Att sätta upp ett tält över en större dubbelsäng och tränga ihop sig i tältet kan låta som en knasig idé, men det hjälper för att hålla värmen om det är vintertemperaturer ute. Sedan kan man ju förstås skaffa en gasolvärmare eller liknande också. Tänk bara på att noga följa instruktionerna för alla typer av värmare när det gäller brandrisk, vädring osv!

När det gäller ljus så finns det utmärkta campinglyktor och strålkastare för en billig peng. Dessa kan man hänga upp i taket eller ställa eller hänga på möbler. Det kan vara en bra idé att sätta upp krokar att hänga lyktor i redan innan krisen kommer. Sedan kompletterar man med ficklampor, pannlampor och värmeljus/stearinljus. En pannlampa är en särdeles bra idé just därför att den låter dig båda händerna fria att arbeta med. Till allt detta behövs det batterier, så det behöver man också ha hemma. Se till att kolla dina lampor två gånger om året, oftare om de används, och byt batterier i dem om de börjar bli svaga eller det finns tecken på att batterierna börjar läcka.

En sak som är lätt att förbise är kommunikation. Hur länge håller batteriet i telefonen? Hur får man information? Har man bil så kan man ladda mobiltelefoner och lyssna på radio i den. Dock, oavsett om man har bil eller inte är det en bra idé att skaffa sig antingen en powerbank, en dynamoladdare med vev eller en solladdare till telefonen. En FM-radio med batteridrift är ett måste. Kom ihåg att vid strömavbrott eller annan kris så sänder myndigheterna VMA-information till allmänheten via Sveriges Radio P4.

Sist, men inte minst, hygien. Våtservetter är bra, de hjälper till med att spara på vattnet. Tvättsvampar och en hink för vatten att tvätta sig i är också ett måste. Som jag kommer att nämna nedan kan man behöva flera hinkar, så köp då olika färger så ingen tar fel och sprider sjukdomar i onödan. Köp till exempel en grön hink att tvätta sig i och en gul till annat.

Ett tips är också att ha tre uppsättningar underkläder och strumpor till alla i familjen i prepförrådet, så att man inte riskerar att ha oturen att stå med allting liggande i smutstvätten precis när strömmen går i ett par dagar.

Om det är strömavbrott är det en dålig idé att spola i toaletten av två anledningar. Den ena är att du har 6-10 liter rent vatten i tanken. Det är en bra sista vattenreserv till att diska eller städa med. Skall det användas till konsumtion så bör det renas med vattenreningstabletter eller kokas, eftersom det trots allt kommer från ett badrum, där det förekommer colibakterier. Tänk också på att så fort strömmen går hälla upp vatten som ytterligare reserv i badkaret, om du har ett. Trycket i vattenledningarna sjunker efter en tids strömavbrott, och ganska snart får man inget vatten alls i kranarna. Den andra anledningen till att det är en obra idé att spola i toaletten är att avloppssystemets pumpar inte går vid längre strömavbrott, och spolning gör att du bidrar till att göra situationen värre i avloppsnätet.

Så hur löser man toalettbesöken, då? Tja, den där gula hinken för vätskeavfallet och en soppåse fastklämd i ringen på stolen för ”nummer två”, helt enkelt.

Detta var grunderna. Nästa inlägg kommer att vara en lathund med en lista på de grejor som nämnts ovan.

 

Annonser